lördag 24 september 2011

Framtidsvisioner och möjlighetspolitik

Precis som Annie Lööf flaggade om i går så handlade hennes linjetal om framtidsvisioner för Centerpartiet. Hon talar om att det finns ett tomrum och en förväntan i Sverige.
- En förväntan och en längtan efter en tydlig ledning mot en grön och hållbar värld, säger hon.
Hon talar om att våga och att partiet ska bli tydligare.
Både enskilda människor och samhällen ska få möjlighet att växa och skapa sin egen framtid.
- Det är dags att göra upp med bilden av en landsbygd som inte kan. Vi måste se kraften i varje människa och skapa just en möjlighetspolitik för hela Sverige.
Hon menar att miljöfrågan är vår tids stora utmaning, vår generations månfärd.
- Vi måste snabbare och effektivare sätta redskap i händerna på alla de som vill driva utvecklingen.
Hon vill att Centerpartiet inte bara ska vara alliansens gröna röst utan hela Sveriges.

Annie Lööf möter pressen efter sitt linjetal.
Foto: Benita Eklund
På den efterföljande presskonferensen säger Annie Lööf, i en kommentar till stämmans beslut om att inte arbeta för kvotering i föräldraförsäkringen, att det var en tydlig markering från stämman.
- Det visar att vi är nöjda med dagens system, inte att vi ska ta bort det vi har.
Hon tycker att ekonomiska incitament är en bättre väg att gå.
- Jag tycker personligen att det är föräldrarna och familjen som själva ska bestämma om detta.
Hon påpekar också att detta inte hade varit ett av stämmans huvudförslag om hon hade varit partiledare sedan tidigare.

fredag 23 september 2011

Nya partiordföranden Annie Lööf vill tydliggöra C-värderingarna

Centerpartiets stämma, som hålls vartannat år, har i år lockat så många som 1200 deltagare. Ungefär hälften av dessa är ombud med rösträtt. En valprocess där centermedlemmarna ute i landet engagerats ledde i dag fram till att valberedningens förslag Annie Lööf valdes till ny partiordförande. Den öppna processen har fått stort genomslag i media och lockat nya medlemmar till partiet.
En enhetlig stämma slöt upp bakom Annie Lööf. Övriga kandidater; Anders W Jonsson och Anna-Karin Hatt valdes till 1:a respektive 2:a vice ordförande.
En enhetlig stämma valde Annie Lööf till ny partiledare.
Foto: Sofia Härén

Först i morgon håller Annie Lööf sitt linjetal med den ideologiska inriktningen. I sitt tacktal till stämman framhåller hon det lyssnande ledarskapet och att framtiden och framgången ska skapas gemensamt. Men ett intryck på stämman är förväntan om att Annie Lööf ska profilera partiet tydligare i relation till de andra allianspartierna och vika av något från den kompromisspolitik Maud Olofsson har hyllat.

På den efterföljande presskonferensen säger Annie Lööf att hon vill fortsätta den tradition av frihetliga centerledare som funnits under 100 år, liksom en tradition av starka kvinnor som hon vill bära vidare. Hon lyfter de tre grundvärderingarna frihet, trygghet och hållbarhet.
- I det öppna idéprogramsarbetet som nu ska inledas är det viktigt att göra våra värderingar tydliga, som omsorg om varandra och gemenskap, säger hon.
Hon lyfter flera gånger att det är viktigt att politiken ger berättelser om framtiden och hon kommer inte lägga fram några sakpolitiska förslag nu på stämman.
- Det är väldigt viktigt med en stolt grundbult och stolta grundvärderingar. Vi landar ofta i verktyg och procentsatser i stället för berättelser om vart vi ska i framtiden.

Benita Eklund och Sofia Härén

torsdag 22 september 2011

Kärnkraften i fokus på Centerstämmans första dag


Maud Olofssons inledningstal på Centerpartiets stämma i Åre är en snabb resa genom hennes tio år som partiledare. Hon beskriver ett starkt parti som står fast vid sina värderingar och vinner välförtjänta segrar. Att Sverige ställde sig utanför eurosamarbetet är Centerpartiets förtjänst anser hon, liksom att det blev ett samarbete mellan de borgerliga partierna i alliansen. Maud Olofsson talar också en del om partiets miljöpolitik.
- Centerpartiet ska bli tydligare med vår gröna liberala profil, säger hon.
Hon kommer också in på kärnkraftsfrågan som aktualiserats i dag genom en artikel i Dagens Industri. Jan Björklund (FP) vill enligt tidningen att alliansens energiöverenskommelse görs om.
Bakgrunden är den skrivelse i överenskommelsen som slår fast att nya reaktorer endast får byggas på samma plats som de gamla. Det innebär i praktiken att det bara är de företag som nu äger kärnkraftverken, Eon, Fortum och Vattenfall, som får bygga nya reaktorer.
Bolaget Industrikraft som vill satsa 30 miljarder på en ny kärnkraftsanläggning har därför fått nej. Samtidigt säger Eon och Fortum att det saknas politiska förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige och statliga Vattenfall har backat i frågan.
Detta skulle enligt Dagens Industris källor varit en medveten strategi av Centerpartiet men det förnekas av Maud Olofssons tidigare statssekreterare Ola Alterå. Han skriver i en kommentar i artikeln att partierna var överens och att ”Alla uppfattade det som naturligt att inte öppna för reaktorer på nya platser”.
Maud Olofsson håller presskonferens på partistämman.
Foto: Benita Eklund

På en presskonferens på Centerstämman ger Maud Olofsson delvis en annan bild. Hon framhåller att energiöverenskommelsen vägdes på guldvåg och att hon visste vad hon gjorde när hon skrev under.
- Alla trodde att det skulle bli mer kärnkraft men det är det tredje benet som stärkts. Jag trodde det så därför gick jag med på skrivelsen om nya reaktorer, säger hon.

I alliansens överenskommelse beskrivs svensk elförsörjning med tre ben: Vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Maud Olofsson lyfter det tredje benets tillväxt som en seger och menar att energieffektiviseringen och ökningen av förnybart i Sverige till stor del är ett resultat av Centerns krav. Hon anser att en omförhandling inte är aktuell.
-Alla har fått ge och ta. Om vi ruckar på någon del kan andra delar falla.
Hon återkommer till kompromisspolitikens fördelar och säger att det är demokratins fundament.
- Det är modigt att kompromissa, säger hon och citerar Thorbjörn Fälldin: Man kan gå igenom livet med rena händer men vad har de rena händerna uträttat här i världen.
Istället för att omförhandla tycker hon att energiöverenskommelsen borde breddas, genom att få med Socialdemokraterna nu när de inte har ett nära samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I en kommentar i Dagens Industri säger även den blivande partiledaren Annie Lööf att energiöverenskommelsen inte kommer att omförhandlas.

Benita Eklund och Sofia Härén


fredag 15 juli 2011

Ett rop på politisk handlingskraft



Missnöjet med svensk miljöpolitik är stort. Det är ett bestående intryck från årets politikervecka i Visby. Ingen nyhet kanske men förvånande är att kritiken i hög grad kommer från oväntat håll; människor i ledande positioner på små och stora företag klagar på svaga eller obefintliga direktiv inom miljöområdet. Insikten finns att vi står inför en omställning men hur omfattande kommer den att bli? Hur ska de investera? Vilka lösningar är bäst att satsa på?

Några hoppas på kärnkraft, andra på GMO men också mer framsynta idéer dryftas på mingel och seminarier. Näringslivet funderar och på plats i Almedalen finns också engagerade människor som under lång tid arbetat med dessa frågor. I dag står till exempel ett fönster på glänt för organisationsvärldens förslag på hållbara lösningar.
Miljöfrågorna var mer synliga än någonsin i Visbyvimlet men i partiledarnas tal var de märkligt obetydliga. Inte ens hos Miljöpartiets språkrör stod de i fokus. Planetens hälsa befinner sig på ett sluttande plan medan den politiska makten väntar på initiativ utifrån; från EU och från den globala klimatavtalsprocessen som allt färre tror på.
Det är positivt att några i detta läge ändå väljer att gå före. Det handlar förstås inte om att i altruistisk anda rädda jorden utan om att få med sig sitt företag in i framtiden. Det kan bli dyrt att skjuta upp förnyelse som ändå måste komma. En annan poäng med att vara proaktiv, ur företagarperspektiv, är att miljöanpassning fortfarande stärker varumärket, på samma sätt som pappor som är hemma med sina barn i ett omodernt samhälle får ovationer.

Men även om utgångspunkten är ytlig så kan utfallet bli bra. Det är nu upp till politikerna att premiera goda initiativ och skapa långsiktiga styrmedel. Och till medier och allmänhet att skilja verkliga lösningar från PR-mässig grönmålning.

Fler rapporter och analyser i Miljömagasinets pappersupplaga nr. 28 / 2011

Benita Eklund och Sofia Härén

Foto överst: Jens Holm grillas om vänsterpartiets miljöpolitik
Fotograf: Benita Eklund

Publik i Almedalen (foto: Benita Eklund)
Reinfeldt talar i Almedalen (foto: Benita Eklund)
Mälarregionens mingel (foto: Benita Eklund)
Gudrun Schyman i rättvismärkt modevisning
(foto: Benita Eklund)
Lagning och återvinning på Kupan
(foto: Benita Eklund)
Alternativa politikerveckan på St Hansskolan
(foto: Benita Eklund)
Ship to gaza insamling
(foto: Benita Eklund)

torsdag 7 juli 2011

Ett folkligare Almedalen på danska

I Visby rör sig under Almedalsveckan en stor del av den svenska makteliten. Men även några utländska gäster hittar hit. Hetast i år är Jesse Jackson, amerikansk politiker och människorättsaktivist, även känd som en av Martin Luther Kings närmaste män.
En mer kortväga besökare som vi träffar i visbyvimlet är Winni Grosbøll, Bornholms socialdemokratiska borgmästare. Hon är en av initiativtagarna till Folkmötet (Folkemødet) på Bornholm som hölls för första gången för mindre än en månad sedan. Den danska motsvarigheten till Almedalen.
- Det var riktigt fint, säger hon. Det har länge funnits behov av detta i Danmark och vi har stor uppbackning från den politiska oppositionen.
Hon är medveten om den svenska kritiken om elitism i Almedalen.
- Vi kallar det Folkmötet och vill bemöta den sortens kritik. Tanken är att det ska vara mer folkligt.
Hon tycker att det är ett problem att det under Almedalsveckan är mycket slutna mingel som man måste föranmäla sig till.
- Vi vill göra det annorlunda med mer öppna fester. Vi vill också göra det mer attraktivt för vanligt folk att komma.
Under fyra dagar hölls drygt 250 arrangemang. Ett särskilt program för barn och exempelvis en kock som i samarbete med Greenpeace åskådliggjorde en diskussion om fiskepolitik. Lite mer underhållande och lättsamt. Hon lyfter också betydelsen av de informella mötena mellan allmänhet och politiker som vanligtvis inte sker.
- Många säger att det är en upplevelse att få träffa de människor som man bara sett på tv. Att man kan se statsministern på gatan.

Det är snart riksdagsval i Danmark och Winni Grosbøll tycker att den politiska retoriken är lite väl hård. Folkmötet var en chans att lätta upp det.
Hon är själv född och uppvuxen på Bornholm och har varit politiskt aktiv sedan tonåren. Som många andra i små samhällen flyttade hon till Köpenhamn för att studera men efter en examen i historia och samhällsvetenskap flyttade hon tillbaka. Sedan ett och halvt år är hon borgmästare i regionskommunen Bornholm trots att hon bara är 34 år.
Hon berättar att det finns stora likheter mellan Gotland och Bornholm men också stora skillnader. Som många glesbygdskommuner finns det problem med utflyttning och arbetslöshet på Bornholm och Winni Grosbøll ser Gotland som ett gott exempel på att det inte behöver vara så. En viktig faktor tror hon är Gotlands högskola, men även det faktum att Sverige har en mer aktiv regionspolitik än Danmark. Hon ser också Folkmötet som en chans att berätta en annan historia om Bornholm.
- Vi tittar mycket på Gotland. Det är en region med bra ekonomi och position och med en ökande befolkning

Foto: Winni Grosbøll som startat en politikervecka på Bornholm
Fotograf: Sofia Hären

onsdag 6 juli 2011

Verkliga ansträngningar och icke trovärdigt skryt

Miljöfrågan är stor i Almedalen även om perspektivet ofta kan upplevas som ytligt. Från företagshåll finns ett stort intresset för miljöprofilering och mer än tidigare år präglar det evenemangen som i almedalsveckans programtidning uppgår till nästan 1500. Det är inte alltid enkelt att skilja verkliga miljöansträngningar från Greenwash, alltså försök att lyfta enstaka gröna ansatser som inte står i proportion till företagets miljöbelastning som helhet.

Hagainitiativet, ett nätverk för företag som vill ta klimatansvar, arrangerade ett seminarium där diskussionen till stor del handlade om rädslan företag känner för att bli anklagade för greenwash eftersom det kan bli kostsamt för varumärket.
- Men man är stolta över sitt miljöarbete och vill gärna signalera kraftigt även om små förändringar, säger Ulf Wikström, miljöchef Fortum värme.
Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood, menar att det är ett problem om det finns bristande kunskap hos konsumenterna och ett budskap misstolkas.
- Detta kan också utnyttjas av företagen, man försöker vara otydlig.
Men hon tycker att det är bra att företag använder miljöargument i sin marknadsföring eftersom det driver på hela utveckling. Som positiv miljökommunikation nämner hon också skyltar i willysbutikerna som hjälper konsumenterna att göra bättre val. Vid riset kan det till exempel stå; har du provat matvete?, som är ett bättre alternativ ur klimatperspektiv.
Johan Skoglund, vd på JM, kritiserade medierna och ointresset för företagets långsiktiga miljöarbete.
- Det är ett bekymmer att det bara är kortsiktiga pilotprojekt som passivhus som intresserar, säger han.
SvanteAxelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen tycker att företagen skryter för småsaker och att ordet miljövänligt används i alltför stor utsträckning. Han nämner till exempel klimatmärkt kött
- Kött är det värsta man kan äta och är det då okej att ens klimatmärka detta?
Han påpekar också att greenwash leder till oschysst konkurrens.
- De goda företagen blir utkonkurrerade av de dåliga och det behövs bättre lagstiftning. Det ska inte vara lönsamt att ljuga.
Han tycker dock att det har blivit bättre genom en viss självreglering.
Martina Krüger, Greenpeace, tycker att det är ett problem att exempelvis företagens hemsidor går under tryckfrihetslagen.
- Det går inte att driva i marknadsdomstolen, det kan man bara med annonser.
Hon nämner att Greenpeace stämde Vattenfall för påståendet om att deras anläggningar för koldioxidinfångning (CCS) var ”koldioxidfria”. Men Greenpeace förlorade eftersom Vattenfall aldrig påstått detta i annonser i Sverige, dock i Tyskland.

På ett annat seminarium med SVN (Social Venture Network) diskuterades företags sociala ansvarstagande, så kallad CSR (corporate social responsibility). Arbetet står på tre ben, miljö, socialt arbete och ekonomi. I Sverige handlar inte socialt arbete så mycket om anständiga löner och anställningstrygghet som ofta förknippas med CSR i utvecklingsländer.
Ett av företagen var hamburgerrestaurangen Max som bland annat har kurser i personlig utveckling för sina chefer.
- Mitt beteende är beroende på hur jag mår och min uppväxt, säger Pär Larshans, hållbarhetschef.
Han säger att ökad självinsikt har gett tryggare och mer flexibla chefer.
- Man måste börja inifrån, det kan inte bara vara en fasad.
Maria Smith, chef för miljö och socialt ansvar på Ica berättar att de, liksom Max, numera arbetar aktivt med att anställa personer med funktionshinder.
Ett tredje företag var Telge tillväxt, ett av de nyaste företagen i Telge-koncernen, som har som affärsidé att anställa arbetslösa unga i socialt utsatta områden i Södertälje. De anställda hyrs sedan ut till andra företag med målet att de ska få fast anställning där.
- Vi erbjuder både arbetskraft och plus i kanten för att företaget tar socialt ansvar, säger vd Harry McNeill.
Företagarna uppger att det de tjänar på CSR bland annat är varumärkesbyggande.
- Vi är det företag vars kundlojalitet har ökat mest och vi har lägre sjukfrånvaro, säger Pär Larshans från Max. Det är lönsamt att vara först ut. De som kommer sist i kön kommer att få betala mer.

Foto ö.v: Om Greenwash med Jessica Cederberg Wodmar, Johan Skoglund, Svante Axelsson, Ulf Wikström och Cecilia Udekwu
Foto n.h: Om Greenwash med Åsa Domeij, Martina Krüger och Sarah McPhee
Fotograf: Benita Eklund

tisdag 5 juli 2011

Inför Världstoppmötet i Rio 2012

Nästa år är det 20 år sedan Riokonferensen som i många avseenden var startskottet för det internationella miljöarbetet. Det var bland annat Riokonventionen som låg bakom det svenska arbetet med Agenda 21. Vad vill Sverige åstadkomma på det internationella toppmötet 2012, som symboliskt återigen har lagts i Rio, och vad vill de unga politikerna i ungdomsförbunden? Det var frågan i går på ett seminarium arrangerat av SWEDESD och ICLD.
Vikten av att ha en helhetssyn illustrerades inledningsvis av forskaren Annika Varnäs från SEI (Stockholm Environment Institute). Hon visade på problemet att västvärlden i allt större utsträckning utlokaliserar utsläppen genom att flytta produktionen av varor till fattigare länder. Vilket gör att de utsläppen inte syns i statistiken som den är utformad i dag.
- De utsläppsminskningar vi gör här äts upp av ökad konsumtion, säger hon.

Förväntningarna inför Riomötet handlade i paneldiskussionen mycket om att koppla ihop de tre pelarna ekologi, ekonomi och socialt ansvar.
- En utveckling som är hållbar handlar om att koppla ihop sektorer, inte bara att tala om miljöfrågor, säger Anders Wijkman, Tällberg Foundation.
Han berättar om UNEP:s (FN:s miljöprogram) arbete för så kallad ”Green economy” som bland annat innebär cirkulär ekonomi med högre grad av återbruk i motsats till dagens linjära modell.
- I dag växer vi genom att utnyttja råvaror och energi eftersom det har varit billigare att ta nytt än att cirkulera, säger han.
Anders Wijkman betonar att det är grön ekonomi och inte grön tillväxt som UNEP pratar om.
Maria Berlekom från SIDA tycker att vi redan nu har ett bredare anslag och att detta är hälsosamt. Hon betonar också, liksom flera andra i panelen, vikten av att stärka kopplingen mellan det lokala och globala.
- Vi måste stärka den lokala entreprenörskraften.
Björn Andersson, Utrikesdepartementet, menar att både Sverige och EU vill ha ett starkare UNEP.
- Vi vill se hur FN kan jobba mer med hållbarhet på lokal nivå, säger han.

Ungdomsförbundens syn på Rio 2012 spretade mer än föregående panels och diskussionen fick ofta en ytlig ideologisk karaktär.
Hanna Wagenius, ordförande i CUF, tycker att det är positivt att miljöfrågan är på agendan men att debatten är för teknisk, hon hoppas på mer ideologi framöver. En lösning som hon förespråkar är ökad frihandel. Hon och de andra i alliansens ungdomsförbund, liksom Sverigedemokraternas Charlotte Qvick, betonade det personliga ansvaret och några andra förslag för hållbar utveckling var mer marknadsekonomi och arbete för demokrati.
- Det är bra med en teknisk debatt eftersom det ger ett kunskapslyft och hjälper människor att ta ett större ansvar, säger Karl Axelsson, 2:e vice ordförande i LUF.
Mattias Vepsä, förbundssekreterare SSU menar att det personliga ansvaret glorifieras och att det är viktigt att se helheten.
- Det är viktigt att koppla ihop klimatkrisen med finanskris och pågående demokratikamp. Det hänger ihop, säger han.
Rebecka Carlsson, språkrör Grön Ungdom, tror också på en större diskussion.
- När det bara är tillväxtfokus får andra värden stå tillbaka, säger hon.
I motsats till KDU:s ordförande Aron Modig som ser positivt på den tekniska utvecklingen i Sverige vill Rebecka Carlsson se en högre målsättning.
- Sverige har för låga klimatmål och det ger i sin tur mesiga åtgärder. Nu satsar Sverige på att bli lite mindre dåliga istället för att vara bra, säger hon.

måndag 4 juli 2011

Miljöpartiet lyfter gymnasieskolan

Miljöpartiets presskonferens på söndag eftermiddag var ett förspel till språkrörens tal och hade fokus på ungas situation i Sverige. Gustav Fridolin och Åsa Romson menade att ett sätt att förbättra denna är att se till att fler får en färdig gymnasieutbildning.
- Utbildning är nyckeln till att individen ska våga bli entreprenör och bli kritiskt tänkande, säger Gustav Fridolin. Många vuxna behöver få en andra chans och få chansen till den biljetten in i framtiden.
Enligt Miljöpartiet är det motsvarande fyra elever i varje klass som hoppar av gymnasiet, totalt 16 000 ungdomar i varje årskull. En undersökning som partiet har beställt visar att detta kostar samhället 6 miljarder varje år i arbetslöshetsstöd, uteblivna skatteintäkter och de kostnader för fysisk och psykisk ohälsa som det för med sig. Eftersom situationen varit likadan i cirka tio år är flera årskullar drabbade och kostnaderna betydligt högre.
Språkrören presenterar därför tre förslag för att bryta den här utvecklingen. Målet är att alla tonåringar ska ha kompletta betyg 2025.
Det första förslaget är att alla gymnasieelever ska ha en individuell studieplan. Det andra är 5000 nya studieplatser på komvux och folkhögskolor för att ge bättre möjligheter för vuxna att läsa in gymnasiekompetensen. Det tredje är att låta personer under 24 år få möjlighet att göra detta utan att behöva ta studielån, det vill säga en utökning av studiemedlet, troligtvis under ett år.
- Det är inte självklart att ta lån för att studera i den här gruppen, säger Åsa Romson.
Hon påpekar att detta även är kopplat till barnfattigdomen som har uppmärksammats mycket på senaste tiden.
- Vi behöver se att utbildningssystemet korrelerar med övriga system. De som är unga föräldrar är ofta de utan högre utbildning, säger hon.
Kostnaden för satsningarna beräknas bli cirka 600 miljoner kronor per år.

I talet på kvällen i Almedalen jämför Gustav Fridolin den nuvarande skolpolitiken med en motorväg där alla färdas i 120 kilometer i timmen. Han vill istället utrusta barnen med karta och kompass och förespråkar en mer krokig väg till utveckling.
Han säger vid ett flertal gånger att han tror på en skola som öppnar dörrar och tar omställningsindustrin som ett exempel. Det saknas arbetskraft med kunskap om den nya tekniken för vind- och solenergi.
- Vi behöver inte lära oss att hantera verkligheten som den är i dag utan forma en ny verklighet i morgon.
Han talar också om problemen med många könssegregerade yrkesutbildningar och hur det påverkar samhället.
- Det är ett problem för varje individ som begränsas i sina livsval.
Gustav Fridolin berättar att han snart själv ska bli pappa och önskar att hans barn ska få samma möjligheter oavsett om det är en pojke eller flicka. Han talar också om att man måste satsa för att skapa ett bättre samhälle. Satsningar på skolan ska inte ses som en kostnad utan som en investering.
- Ett land som slutar vara fantastiskt för alla är snart inte fantastiskt för någon.

Åsa Romson talade också om Miljöpartiets utspel för dagen, en gymnasieskola för alla och möjligheter till en ny chans om man misslyckas.
- Vi måste förbättra båda de spåren.
Både Gustav Fridolin och Åsa Romson har egna erfarenheter som lärare och utstrålar förankring och engagemang i frågan. Partiets framträdande i Almedalen hade dock tjänat på att de båda talen kompletterat varandra mer. En stor del av Åsa Romsons tal handlade också om gymnasiereformens utformning och bakgrund. Hon gav några exempel på det långsiktiga värdet av en befolkning med god kunskap; ett villkor för att kunna göra genomgripande reformer på miljöområdet. Och en grund för att inte skapa nya problem när vi försöker lösa gamla. Hon tar kärnkraften som exempel.
Åsa Romson tycker också att vi bör bli bättre på att nyttja den kunskap vi redan har. Det kan till exempel handla om en ärligare resultaträkning där naturens värde tas med i boksluten.
- Den kunskap vi har i dag om komplexa samband i våra ekosystem och sambanden mellan ekologi och ekonomi måste användas.

Foto: Åsa Romson och Gustav Fridolin håller presskonferens
Fotograf: Benita Eklund

Bra eller dåligt med EU?

I Europahusets lokaler pressades i går Gustav Fridolin och europaparlamentariker Carl Schlyter om Miljöpartiets inställning till EU. Utfrågarna KG Bergström och Lena Mellin uppehöll sig länge kring det tvetydiga i att partiets två EU-parlamentariker har olika syn på EU. Carl Schlyter menar att det är bra att EU har makt vad gäller miljölagstiftning men att den för övrigt ska vara mycket begränsad. Han lyfter samtalet och idéutbytet som något positivt men betonar att det finns andra lika bra och billigare sätt att åstadkomma detta. Isabella Lövin ser generellt mer positivt på EU och möjligheterna att fatta övergripande beslut.
Varken Carl Schlyter eller Gustav Fridolin ser dock några problem i dessa olika utgångspunkter. Även om medlemsomröstningen 2008 visade att partiets medlemmar vill att Sverige ska vara med i EU så finns det fortfarande många anhängare som har en mycket kritisk hållning till samarbetet.
Gustav Fridolin drog lite på svaret om hur han själv skulle röstat i medlemsomröstningen men bekände till sist att han inte vill att Sverige ska begära utträde ut EU.
­- Jag är i grunden inte emot ett medlemskap men tycker att EU i många delar utvecklas åt fel håll.
Han pekar bland annat på problemet med harmonisering vilket innebär att det blir svårt för de länder som vill gå före på miljöområdet.

Miljömagasinet i Almedalen

Benita Eklund och Sofia Härén är i Almedalen och gör några korta nedslag här på bloggen. Djupare analyser och fler rapporter kommer i papperstidningen framöver.
Under politikerveckan har de olika riksdagspartierna var sin dag, enligt ett rullande schema. I år inledde Miljöpartiet och båda språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin höll i går tal i parken Almedalen. Under öppningsdagen den 3 juli var de också aktiva i debatter och utfrågningar runt om i Visby.