Ett naturvänligare skogsbruk

Kontinuitetsskogbruk, som ett led i naturvänligare brukningsmetoder, är en aktuell fråga som tas upp på ett seminarium på kongressen.

”Vi behöver hugga ned mer skog” löd rubriken i en intervju med ansvarig minister Eskil Erlandsson i DN den 24 maj. För honom är kalhyggen inte ett problem och avverkningsformen ska lämnas åt skogsägarna.

Ministerns uttalande hänger samman med en fortsatt ökande produktion av varor, där trä ofta utgör en bas.

- Skogen ses som en råvarukälla som ska täcka alla nya behov, säger Anders Engqvist, kommunalråd (MP).

Han beskriver utvecklingen de senaste 50 åren som ”en våldsam omvandling av det svenska skogslandskapet, och förutsättningarna för biologisk mångfald”.

Hyggesfritt skogsbruk

Inom kontinuitetsskogsbruk, en metod som inte kallägger marken, finns olika avverkningsstrategier. För samtliga ska det ständigt finnas så pass mycket träd att det känns som skog.

 Johan Wester, representant från Skogsstyrelsen, ger deras bild av kontinuitetsskogsbruk:

- Hyggesfritt skogsbruk kan vara ett komplement till trakthyggesbruk på en begränsad del av skogsmarken. Det är lagom med cirka 5-10 procent.

Det handlar, enligt honom, framför allt om där det är motiverat ur miljösynpunkt.

 Stina Bergström, riksdagsledamot (MP) med ”hjärtat i skogsfrågor”, motsätter sig Skogsstyrelsens synsätt, och att kontinuitetskogsbruk enbart bör vara 10 procent.

- Vi vill ha en översyn av hela Skogsvårdslagen, säger hon.

"Ser förskräckligt ut"

Lagstiftningen i dag förbjuder inte kontinuitetsskogssbruk, men tillåter det inte heller i större omfattning, enligt Stina Bergström.

- Och Eskil Erlandsson säger man får göra hur man vill om man är skogsägare.

Hon säger att inom Miljöpartiet vill de att pengar ska ges till skogsägare som vill använda hyggesfria metoder.

-  I inlandet är det värre än vad stadsborna förstår, säger Anders Engqvist. Bakom de tunna ridåerna i form av parkområden, som skiljer staden från skogen, ser det förskräckligt ut. 

En deltagare på seminariet kommenterar:

- Skogsägare är oftast inte skogsskövlare. De vill göra det på ett bra sätt. Men alternativen kommer inte fram.

Charlotte Wester

Den mjukare linjen vann

Kongressen går inte så långt som till vinstutdelningsförbud.

Miljöpartiet satsar på att bli det stora skolpartiet och skolpropositionen blev också hett stoff på årets kongress. Det mesta gick slutligen partistyrelsens väg och motförslaget om vinstutdelningsförbud i friskolorna röstades nyss ner med siffrorna 108 mot 86.

Nöjda MP-språkrör efter omröstningen.

På efterföljande presskonferens ser de båda språkrören märkbart lättade ut och Åsa Romson menar att det var bra att de vågade ”bita i det sura äpplet” och ta fram propositionen:

- Vi har fastslagit ett antal gånger att Miljöpartiet är emot vinstsyfte. Nu har vi också ett genomarbetat förslag.

De vill gärna se det som att även vinstförbudförespråkarna har vunnit på processen.

- I slutändan var det två linjer som inte var alltför långt ifrån varandra, anser Gustav Fridolin.

Många ville debattera 

De har ”tagit debatten i botten” enligt Åsa Romson och det var många som ville säga sitt i den debatt som hölls i går där båda språkrören också gick upp i talarstolen.

De som stödjer partistyrelsens linje pekar bland annat på att ett totalt vinstutdelningsförbud ändå riskerar att bli ogenomförbart. Medan andra sidan hävdar att propositionens förslag är tandlöst.

- Det blir fortsatt otydlighet om var partiet står i de här frågorna. Partistyrelsens förslag sätter inte stopp för vinstutdelningarna, säger Annika Hjelm i debatten.

Text och foto: Benita Eklund

Eva Goës om gröna partier som växer

Före detta språkröret Eva Goës på MP-kongress i Umeå.

Träffade Eva Goës och vi pratade om hennes långa politiska resa och vad hon tycker om Miljöpartiet i dag. Hon varnar för alltför mycket pragmatism och gläds åt den växande globala gröna rörelsen som hon varit med och byggt som ordförande i Green Forum. Håll utkik efter intervjun i kommande nummer av Miljömagasinet.

Text och foto: Benita Eklund

En flitig MP-motionär

Roland von Malmborgs viktigaste fråga.

Roland von Malmborg har varit på alla Miljöpartiets kongresser utom två. Han är en flitig motionsskrivare och som många gånger tidigare handlar en motion i årets skörd om kärnkraft. Han yrkar på att partiet bör "återuppta diskussionen om kärnkraftens extrema/särpräglade farlighet". "Besvarat", anser partistyrelsen - alltså något man redan gör. Han yrkar också på att partiet borde ge 100 000 kronor till Folkkampanjen mot kärnkraft. Ett förslag som partistyrelsen inte tycker att kongressen ska stödja.

Mer debatt
En annan av hans motioner handlar om att kongresserna, precis som förr i tiden, borde ha minst 10 timmar avsatt till debatt i plenum, i stället för cirka tre som idag. Och visst är det så att många inte får säga sitt i talarstolen. I dagens andra debattblock är det till exempel 13 personer kvar på talarlistan när tiden runnit ut. 

Eftersom debatter ofta tv-sänds kan det bli folkbildning och pr värd miljoner menar Roland von Malmborg.

Partistyrelsen säger i sitt svar till motionen att de gärna ser mer debatt men att förbehandlingen av motioner måste gå före. Arbetet måste också utföras under rimliga förhållanden:

”Att bedriva utskottsarbete mitt i natten så som brukade ske en gång i tiden är helt enkelt inte acceptabelt”, svarar man och yrkar på avslag.

Text och foto: Benita Eklund

Miljöpartister i Umeåvimlet

Åsa Romson och Gustav Fridolin speeddejtar.

Nyfikna umeåbor stannade till på Rådhustorget när kända miljöpartister "speeddejtade" vanliga medborgare. En del hade tagit sig till torget enkom för en chans att klimatprata. Miljöpartiet bjöd på kaffe och kaka.

Fler sluter upp vid borden, bland annat Grön ungdoms språkrör Björn Lindgren.

Aktiviterna på torget var en del i en kampanj där ambitionen är att samtala med 250 000 människor fram till valet 2014. På kongressen lanseras en handbok som miljöpartisterna ska vägledas av. Uppmaningen är att lyssna på människors åsikter och förvalta de svar som ges. Miljöpartistens uppgift är enligt kampanjmaterialet att vända människors oro till framtidstro.

Text och foto: Benita Eklund

Vinster i friskolor överskuggar klimatbudskap

Många nybörjarombud på MP-kongressen i Umeå.

Miljömagasinet är i Umeå där Miljöpartiet håller en vad många kallar mellankongress. Förra året fick partiet nya språkrör och på kongressen nästa år ska ett nytt partiprogram klubbas igenom, vilket troligtvis inte kommer att gå helt smärtfritt.

Den enda heta frågan i medierna hittills är att det finns en risk att kongressen kör över partistyrelsens linje och kräver stopp för vinst i friskolor.

- Vi tror inte att det är en effektiv väg framåt, säger Gustav Fridolin på en presskonferens som ska handla om kongressen som helhet men som kommer att överskuggas av vinstfrågan.

Det är inte alldeles enkelt för de båda språkrören att förklara hur partistyrelsens idé om högre krav på friskolorna att låta vinsten återgå i verksamheten ska förverkligas i praktiken. Men det handlar bland annat om en syftesparagraf och ökad transparens för skolinspektionen när de ska granska skolorna.

Åsa Romson hänvisar till regler som allmännyttan arbetar efter.

- Där finns en bolagsordning där man tydligt anger hur man använder sitt överskott, säger hon.

Klimatterapi

Men språkrören vill gärna tona ner vinstfrågan och kongressen som helhet är vinklad på klimatbudskapet med kampanjen ”Sverige behöver klimatterapi! Det är inte dig det är fel på, det är politiken”. På agendan står bland annat en klimatproposition, klimatprat i terapisoffa och en happening ute på Rådhustorget i eftermiddag där språkrören med flera kommer att köra något de själva kallar "speeddejting" med umeåborna.

 

Åsa Romson invigningstalar.

Många nybörjarombud

I pressrummet är det glest men kongressen är för övrigt välbesökt. Miljöpartiet har fått många nya medlemmar de senaste åren och en stor andel av de röstande ombuden är på en kongress för första gången. Åsa Romson gläds i sitt invigningstal åt att den gröna rörelsen växer och lyfter i positiva ordalag att Miljöpartiet är ett parti i förändring.

Klimatet och energifrågan genomsyrar talet och Åsa Romson efterlyser ”ordning och reda i klimatpolitiken”. Bland annat föreslår hon ett politiskt ramverk där det preciseras hur utsläppen ska minska och i vilken takt, något hon kallar en klimatbudgetlag.

Hon är starkt kritiskt mot dagens energidebatt som hon ser som ett eko från 70-talet med rop om ny kärnkraft.

- Men 2012 är det inte den gamla kärnkraftstekniken som är nyckel till ett nytt energisystem, det är förnybart. Sverige står inför ett vägval – stora kostnader för ny kärnkraft eller satsningar för att nå målet 100 procent förnybar energi. Det går inte att göra både och.

Politik som bromsar

Åsa Romson menar att det är politiska beslut som bromsar framväxten av förnybart. Hon nämner fem olika hinder som finns utvecklade i en rapport som släpps i dag. Det handlar bland annat om att den nuvarande energiuppgörelsen är en kompromiss utan inriktning, dåliga stödsystem för förnybart och att det saknas ambitioner på energieffektiviseringsområdet.

Text och foto: Benita Eklund