Rikard träffar en vän



Tufft jobb att trampa cykeltaxi på Visbys branta kullerstensgator.

Plötsligt skymtar jag ett bekant ansikte vid en gul cykeltaxi i vimlet efter Jonas Sjöstedts partiledartal i Almedalen den 4 juli. Vi har stött på varandra vid diverse klimataktioner och manifestationer för Tibet och Västsahara. Carl frågar om han får skjutsa oss någonstans. Som cykelburen avböjer jag medan Benita och Charlotte från Miljömagasinet och Lotta från Klimataktion med viss tvekan tackar ja. Vi cyklar uppför de branta visbyska kullerstensgatorna mot S:ta Karins ruin. På vägen tvingas Benita och Charlotte stiga av.

Kända släktingar
Väl inne i ruinen, över en alkoholfri drink, börjar Carl berätta sin släkthistoria. Carl Wachtmeister har ett ganska känt namn och en mycket känd släkt. Ian Wachtmeister, som larvade sig i politiken ett tag, är tämligen ökänd för den breda allmänheten. Släktingen Eric Hermelin är inte lika känd för gemene man och kvinna men erkänd för sina översättningar av mystiker som Jacob Böhme och Emanuel Swedenborg samt sina internationellt sett rätt unika översättningar av i förstone klassisk persisk sufisk poesi skriven främst under perioden 1000–1400 e.v.t. Sammantaget översatte han över 10 000 sidor i 36 volymer.
Carl känner inte till så mycket om Eric, men desto mer om BeO Hermelin, Carls morfar. Han kanske rentav är välkänd för den klimat- och ekointresserade. Carl berättar:
- År 1939 vid 2:a världskrigets början intog morfar Degla Gård i Småland och drev den enligt forskningens och företagens dåtida rön. Han insåg emellertid att kvicksilverbetning var skadligt, vilket forskare, vetenskapsmän och företag erkände först senare när skadan redan var skedd. Vid krigsslutet 1946 återupptog han den naturenliga odling som bedrivits i Sverige med 7-skiftesbruk med ett års träda, så att jorden fick vila det sjunde året. Ingen konstgödsel, inga kemiska bekämpningsmedel har använts sedan dess på gården.

Alternativa pengar
Minglet, och sorlet från mer eller mindre viktiga samtal stör oss inte nämnvärt när Carl berättar vidare, inte utan stolthet, om sin morfar:
- BeO ansåg även att rådande världsekonomin grundlade alla tänkbara former av exploatering från staten och stora företag och lät därför trycka upp 'gröna' och 'röda' pengar för att särskilja livsnödvändigheter från lyxkonsumtion.
Låter precis som den idé som alternativ- och Transition town-rörelsen söker torgföra, sammanfattar vi kort, innan Carl rusar bort mot S:ta Maria domkyrka för att höra vad Jonas Sjöstedt där har att säga om religionen.

Text: Rikard Rehnbergh
Foto: Benita Eklund

Viktigt meddelande till allmänheten

Gertrud Åström, Sveriges Kvinnolobby och konsumentminister Birgitta Ohlsson.

Reklamens bildspråk är sexistiskt och försvårar jämställdhetsarbetet. Det anser Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse, som sedan i våras drivit en kampanj mot könsdiskriminerande reklam. Privatpersoner har informerats om hur man gör en anmälan till reklamombudsmannen och namnunderskrifter har samlats in till uppropet: ”Viktigt meddelande till allmänheten”, för en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Sveriges kvinnolobby menar att Sverige precis som övriga nordiska länder bör ha en sådan.

Uppsluppet och uppgivet
I går kväll överlämnades namninsamlingen till konsumentminister Birgitta Ohlsson vid ett mingel i Drottens ruin i Visby. Stämningen är uppsluppen men när vi pratar kvinnofrågor är det uppgivenhet som råder bland de minglande feministerna. Upplevelsen är att det inte går framåt utan att vi ”står och stampar” och att ”frågan knappt finns på dagordningen”.
Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, saknar också krut i debatten och påpekar att Sverige rasar mot H&M-badmodellernas solbränna men inte mot att bilderna är sexistiska.

För snälla feminister
Birgitta Ohlsson tar emot bunten med namnunderskrifter och hyllar arbetet som ”gräsrotsfeminism när den är som bäst". Hon tycker att feministerna är för snälla i Sverige och borde ryta ifrån mer.
- Men det kommer ingen lagstiftning mot sexistisk reklam, säger hon.
Men Gertrud Åström låter sig inte nedslås:
-Om vi fortsätter att trycka på kanske vi får lagstiftning i alla fall.
Mer om kampanjen och Sveriges Kvinnolobby finns på www.sverigeskvinnolobby.se.

Text och foto: Benita Eklund

Mer distansjobb i framtiden

Arbeta hemifrån kan vara något för dem som kanske vill bo på landsbygden men ha jobbet i stan. På temat ordnade Microsoft ett panelsamtal om jobb på distans.

Eliza Roszkowska Öberg, riksdagsledamot (M) har skrivit en motion för mer flexibla arbetssätt, men den har avslagits av riksdagen.

- Livspusslet blir lättare om man kan hämta barnen först och arbeta senare. En del är mer kreativa på andra ställen. Nackdelen är förlusten av det sociala umgänget. Den största utmaningen är attityder, fortfarande tycker vi att arbetande är lika med kontoret.

- Om vi vill fortsätta resa på fritiden måste vi kanske dra ner på tjänsteresor, säger hon och tillägger: Dessutom är det konstigt att regeringen inte har krav på andra mötesformer, som videokonferenser. En del myndigheter är bra på det men en del gör det inte. I synnerhet Regeringskansliet är dåliga på detta.

Brita Saxton, Myndigheten för Trafikanalys, har det övergripandet ansvaret för att kartlägga vårt resande.

F v Mikael Karlsson, Lars Edlund, Brita Saxton,
Eva Nordmark, Eliza Roszkowska Öberg

Enligt Lars Edlund, som arbetar hemifrån, saknar många det sociala men för honom vinner fördelarna.

- Frihet, och jag slipper måndagsmöten, pendling och arbetar effektivt. Jag har aldrig vabbat, för jag har kunnat både arbeta och ta hand om sjukt barn, det är en vinst ut samhällsekonomiskt perspektiv.

Enligt honom uppger sex av tio i undersökningar från TCO att de vill kunna arbeta på distans. I dag arbetar mindre än fem procent hemma.

Eva Nordmark, TCO, säger att den grupp av deras medlemmar som kan arbeta flexibelt är positiva, men rapporterar redan mycket övertid så en stor utmaning för ledarskapet är att kontrollera att människor får återhämta sig.

Sist i panelen är Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen, som arbetar mycket på distans och trivs, men är en av dem som säger att måste finnas klara riktlinjer från arbetsgivare så att människor inte arbetar för mycket.

- vi ska också akta oss för schablonen att IT alltid är bra på miljön. I stället för fem böcker i hyllan kan vi lätt få 50 lösblad. Det är inte givet att det är bra. I stället för att åka kollektivt till jobbet fem dagar i veckan kanske det blir att köra bil två.

Att IT stimulerar tillgänglighet, hellre än rörlighet, kan enligt honom vara en del av lösningen. Men det krävs att attityden till distansarbete förändras, menar samtliga.

Text och foto: Charlotte Wester

Rullande seminarium

Cyklingen avslutas på trevligt kondis.

En tapper skara mestadels övre medelålders cyklister hade ett rullande seminarium om cyklism Visby runt arrangerat av Cykelfrämjandet. Lars Lindman, boende på Gotland sedan 90-talet, guidade runt och förevisade en del vanskliga, en del direkt farliga passager i den förhållandevis lugna Hansastaden.

Malmö och Lund
Anna Niska forskare på VTI säger: ”Otydlig uformning, oydliga regler och ett trafiksystem som inte beaktar cyklisternas framkomlighet i tillräcklig utsträckning innebär att man som cyklist förlitar sig till den egna logiken snarare än gällande trafikregler.”
Jan Carlson, nybliven ordförande för Cykelfrämjandet riks, hade på sig högtalarväst och hade tagit med sig sin cykel på färjan från Stockholm. Han pausade vid ett flertal platser där en diskussion tog vid efter ett kort anförande. Många blev de ringa hedervärda jämförelserna mellan cykelstäder värda namnet, som Köpenhamn och Odense, Amsterdam och Utrecht, och Stockholm och Göteborg. I Sveriges framkant ligger de sydligaste städerna, som Malmö och Lund.

Kommunerna som satsar mest
På Cykelfrämjandets hemsida kan man finna en kommunvelometer 2012 (http://www.cykelframjandet.nu/wp-content/uploads/2012/05/Slutrapport-Cykelfra%CC%88mjandets-Kommunvelometer-2012-LowRes.pdf) som visar vilka kommuner som satsar mest på cykling i Sverige, och det är inte mycket: som mest en tia per cyklist, som sämst och vanligast två tre kronor.
Avslutningen, som skedde på ett trevligt 50-talskondis i Visbys utkant, kan sammanfattas: ”Under lång tid har bilperspektivet varit det allenarådande både vid problemformuleringen och beskrivning av trafikolyckor, utformning av trafiklösningar och satsningar av ekonomiska medel. Det har fört med sig en snedvridning som inte har varit till gagn varken för klimatet eller cyklingen.

Text: Rikard Rehnbergh

Foto: Jan Carlson

Lyckotest på politikerna

Göran Hådén erbjuder en tankeställare.

Alla vill vara lyckliga men hur blir vi det? Det finns forskning på området som nyttjas dåligt och organisationen Global Happiness organization gjorde i dag ett försök att lyfta frågan i Almedalen. Jag följer Göran Hådén, kommunpolitiker för Miljöpartiet och nybliven medlem i partistyrelsen, när han utför ett lyckotest på villiga politiker.

Två tjugor delas ut till de som vill delta. Den ena för eget bruk, den andra ska spenderas på någon annan. Vilken ger mest välbefinnande?

Roligare att ge än få

Syftet är att illustrera den gamla sanningen att det är roligare att ge än att få. Göran Hådén vill att lyckoforskningen ska tas på allvar.
-Resultaten från lyckoforskningen går inte i linje med hur vi agerar i politiken och i samhället som stort. Det här borde ge en tankeställare.

Han ger några exempel på ”lyckopolitik”:

-Vi skulle kunna samhällsplanera bättre, för sociala relationer är viktigt för lyckan. Som det är i dag är det ofta långt mellan boende och arbete och pendling är det som människor upplever ger minst välbefinnande. Arbetslösa borde heller inte behöva söka jobb på annan ort redan från första dagen.

Andra saker som Göran Hådén menar är lyckobringande är att tänka långsiktigt, globalt och att värna alla levande varelser – även djuren.

Pengar att tjäna

Bortsett från att det blir trivsammare i en värld där människor är lyckliga så finns också pengar att tjäna.
-Ett enda barn som hamnar snett, bortsett från allt lidande, kostar samhället 15 miljoner under sin livstid. Vi vet också när det gäller både fysisk och psykisk ohälsa att det är bättre att jobba förebyggande. Att främja det friska så att alla kan utvecklas.

Text och foto: Benita Eklund

Mikael Trolin från Miljöpartiet ska köpa kaffe till sig själv och sedan invänta inspiration.

Gustav Nipe, förbundsordförande i Ung Pirat ska köpa glass både till sig själv och den "andre"

.

Carl Bildt ville inte vara med i experimentet. (Foto:Simone Andersson)

Om välfärd och välgörenhet

Staffan Dopping, Ulf Kristersson (M) och Ellinor

Stadsmissionen höll i ett seminarium i Almedalen med rubriken Ska välfärden hänvisas till välgörenhet? Ellinor från Uppsala berättar om sin vardag:

- Jag klarar ekonomin tack vare min systers hjälp. Det gör att socialbidraget går runt.

Hon engagerar sig inte längre i vad som sker i politiken.

- Det är bara munväder. Man känner sig inte delaktig. Men sedan jag fick ett Fas 3 arbete känner jag mig mera sedd.

Nu arbetar hon på ett fik och trivs med det.

Varför är du fattig?- Det beror på mitt spelberoende, säger Ellinor och fortsätter, förut var jag undersköterska, jag trivdes väldigt bra. Jag var fackligt förtroendevald.

Lagarna upplevs som snäva

I samband med att hennes sambo dog kunde hon inte sova. Hon brukade behöva promenera på nätterna. En gång frågade en kompis: Kan du inte följa med och sitta bredvid när jag spelar Jack Vegas, för att ge tur...

- På första trycket fick jag jackpot och då tänkte jag... Det var ju inte så svårt.

Många människor upplever att det är svårt att vända sig till socialtjänsten och kommunicera med dess tjänstemän.

Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ska socialtjänsten tillgodose de nödvändiga behoven. Om till exempel Stadsmissionen anser att det inte gjorts i ett fall ska de vända sig till socialtjänsten och fallet prövas i högre instans.

Han tydliggör: Lagarna ser ut som de gör och de efterföljs i stor utsträckning. Men ibland tycker människor att lagarna är för snäva.

- De människor som ansöker om socialbidrag och äger en bostadsrätt eller bil kan vi enligt regelverket inte bistå, ger han som exempel.

Olika regelsystem

Ska organisationer fungera som komplement, eller alternativ till socialtjänsten, frågar moderator Staffan Dopping.

Marika Markovits, Stockholms Stadsmission, säger att det offentliga är ”den bästa aktören för att säkerställa det livsuppehållande ansvaret”.

- Ett problem är att regelsystemet i dag är olika i olika delar av kommuner. En del kan inte ens lägga ut för sin sjukvård. Därför är de beroende av att stadsmission och kyrkor som går in. Socialtjänsten borde kunna vara smarta, gå in och betala en hyra för att undvika hemlöshet, säger hon.

Ulf Kristersson hänvisar till lagen.

- Det offentliga kan besluta om hur skattemedel fördelas. Men det finns begränsningar, allt det som ligger utanför vad vi fattat beslut om på demokratisk väg räknas inte in. Har man en upplevelse om att lagen inte räcker är det legitimt att andra organisationer av egen övertygelse stöttar upp.

Marika Markovits säger att det måste arbetas mer förbyggande.

- Det finns tre typer av fattigdomssystem, det som är utformat för att hålla fattiga vid liv, det som förhindrar fattiga från att bli fattiga eller det som hjälper människor ur fattigdom. Vårt välfärdssystem är utformat för det första, säger Markovits.

Text och foto: Charlotte Wester

Nytt samarbete för förnybart

Tomas Kåberger (till vänster) och deltagare i nätverket 100 % förnybart.

Ett nytt nätverk; ”100 % förnybart”, lanserades i dag på fartyget Briggen Tre Kronor i Visby hamn. I nätverket finns aktörer på marknaden, som Svebio, Svensk vattenkraftförening och Energibanken men också forskare och miljöorganisationer som WWF och Greenpeace.

I avsiktsförklaringen står bland annat att Sverige senast 2050 bör ha ett 100 procent förnybart energisystem som tar hänsyn till de klimat- och resursutmaningar världen står inför.

Riskfyllt fortsätta som i dag
Vid lanseringen betonar deltagare i nätverket att det är billigare att ställa om än att fortsätta som i dag. Det verkliga risktagandet ligger i att inte satsa på detta.
Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, numer ordförande för stiftelsen Japan renewable energy foundation, kommenterar nätverkets ambitioner och menar att vi i Sverige har stora möjligheter att öka andelen förnybart.
- Vi borde vara mer ambitiösa med tanke på att vi ligger långt fram.

Politiken gynnar de storaHan menar att politiken i Sverige har gynnat de stora kraftbolagen "på ett konstigt sätt" och att det finns en rädsla för den spridning av ägandet som följer med många små entreprenörer på energimarknaden.
Mer om nätverket finns på www.förnybart.org.

Benita Eklund

Foto: Rikard Rehnbergh