Det EU-kritiska Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt och Mikael Gustavsson frågas ut om EU.

 Europahuset, i EU-parlamentets och EU-kommissionens regi, storsatsar under Almedalsveckan, med en lång rad programpunkter och idel kända ansikten. I dag är det Vänsterpartiets dag i Almedalen och för en liten stund sedan hölls en utfrågning av partiledaren Jonas Sjöstedt och partiets EU-parlamentariker Mikael Gustavsson. För frågorna står journalisterna Lena Mellin och KG Bergström. Som EU-kritiskt parti ser Vänsterpartiet stora problem med EU men också några möjligheter.
- EU kan spela en stor roll för miljön, vara en pådrivare för att få ett klimatavtal, säger Mikael Gustavsson.
Jonas Sjöstedt lyfter finansiella transaktioner som ett lämpligt område för överstatlighet, för att förhindra spekulation, men tillägger att mycket likväl kan lösas genom samarbete.

Superstat med demokratiska brister
Nackdelarna är förstås betydligt fler än fördelarna enligt Vänsterpartiet. EU:s utveckling mot en ”superstat” och bristen på demokrati framstår under denna utfrågning som två särskilt allvarliga problem.
Men att flytta över makt till EU är ju ett demokratiskt fattat beslut, påpekar KG Bergström.
- Det betyder inte att institutionerna är demokratiska, säger Jonas Sjöstedt.
Andra problem som partiledaren lyfter är att EU-domstolen har för stor makt och att stora delar av processerna i EU sker bakom stängda dörrar. Han tycker också att det är ett problem att "rätten att föreslå lagar tillhör byråkratin och inte de folkvalda".
EU:s hårda sätt att styra leder till många problem, menar Jonas Sjöstedt, bland annat nationalism. De aktuella ekonomiska problemen i unionen ser han också delvis som en produkt av centralt beslutsfattande.
- Man är dogmatisk i den ekonomiska politiken. Priset betalas av barnen i Grekland som inte får vaccinationer längre.

Öppning för omförhandlingar
Vänsterpartiet tycker att vi borde lämna EU men driver av praktiska skäl inte detta krav i dag. I stället ser de nu en väg av omförhandling öppna sig i och med de processer som pågår i Storbritannien. Några förändringar han vill se är mer inflytande över kollektivavtalsfrågor, undantag från EMU, rätt att gå före på miljöområdet och rätten till en egen jordbrukspolitik.
- Jag vill ha ett pragmatiskt och realistiskt europasamarbete.
Sverige är med i tusentals internationella avtal, säger han och vill gärna utveckla det nordiska samarbetet.
- Hela tanken att utan EU finns ingenting är främmande för mig.
Så du vill uppfinna hjulet igen, raljerar KG Bergström.
- Om hjulet är fyrkantigt och inte fungerar, då får man göra det, svarar Jonas Sjöstedt.

Text och foto: Benita Eklund 

Plats på scen för klimatfrågan

En lättsam och självsäker Gustav Fridolin på scenen i Almedalen.

Nej, tiden när klimatfrågan stod i statsministerns fokus är definitivt förbi. Inte heller i år fick miljön någon roll i Fredrik Reinfeldts almedalstal. Även miljöpartiet brukar i sin ambition att bredda partiet emellanåt lämna vår mesta ödesfråga därhän men i år ger Gustav Fridolin tyngd åt människans utsatthet, genom att till exempel avsluta sitt tal med ett långt citat ur Ellen Keys Skymningsbrasan, och kommenterar:
- Vi är en generation som vet enligt vilken måttstock våra barn kommer bedöma oss. Vi vet vad som är vår historiska uppgift. Klarade vi av att möta klimatutmaningen, eller lämnade vi den därhän?
Gustav Fridolin liknar regeringens klimatpolitik vid hur grekiska regeringar hanterat ekonomin.
- Man trixar med siffror, skyller på andra och när alliansen nästa år lämnar Rosenbad lämnar man efter sig en klimatskuld som får notan efter Lehman Brothers att framstå som ett bortglömt kvitto i baren på O'learys.
Han framhåller att en ny regerings första uppgift måste vara att skapa ordning och reda i klimatpolitiken.

”Almedalsfestivalen”
Talet är en tämligen lättsam genomgång av några favoritämnen. Innehållet är väl inramat, om än i självklaraste laget, med återkommande liknelser av Almedalsveckan som en rockfestival och hänvisningar till TV-serien Big Bang Theory, vars huvudkaraktärer han ser i alliansen.
- Svensk politik har blivit till ett Svarte Petter-spel där ideologi är ett kort vi vill placera hos motståndaren. Alla vill framställa just sitt alternativ som baserat helt i objektiva sanningar. Värderingar, visioner, övertygelser och sånt, det får andra hålla på med.
Gustav Fridolin menar att vi i stället måste våga prata om värderingar.
- Jag är övertygad om att människan kan möta klimathotet. Jag har visst forskningsstöd för den övertygelsen. Men min övertygelse växer inte ur vetenskapen, vetenskapen ger stöd åt min övertygelse.

Skolan viktigaste frågan
Självklart talar Gustav Fridolin också om skolan. Tidigare i veckan kom en SIFO-rapport om att skolan nu seglat upp i topp över sådant som väljarna prioriterar och det passar honom naturligtvis.
- Det finns inte ett samhällsproblem av vikt där inte skolan är en del av lösningen, säger han i sitt tal.
Han vill se folkbildningen som den viktigaste skolfrågan i valet och delger de nästan 4000 lyssnarna i parken sin syn på bildning.
- Folkbildning är visionen om kunskapen som allas egendom. Kunskap minskas inte när den delas. Kunskap är som ett hus som vi tillsammans byggt sedan människans födelse, folkbildningen är övertygelsen om att dörren till det huset ska stå öppen för alla.
Annat han tar upp är Snowdens avslöjanden och integritetsfrågorna - ”äganderätten över oss själva”, välfärden och faran i att effektivisera för mycket, det dåliga med ett femte skatteavdrag, jämställdheten, företagarfrågor och bristen på solidaritet i EU.
- Det har sannolikt inte sedan 30-talet varit så svårt att leva i vår världsdel som rom, jude eller muslim. Vid den grekiska gränsen stoppas flyktingar från krigets Syrien. Det Europa som en gång stolt framhöll sig som de mänskliga rättigheternas fyrtorn, släcker lampan, sänder tillbaka dem som kommit, låter båtarna som tagit sin seglats mot fyren sjunka ner i mörkret.

Alla ägg i en korg

Populärt språkrör i händelsernas centrum.

En dominerande slutsats efter Miljöpartiets dag i Almedalen är att partiet nu valt sida och offentligt stängt dörren till samarbete med allianspartierna. För övrigt går partiets mest populära språkrör på väl upptrampade stigar, och varför satsa på överraskningar? Nya undersökningar har återigen bekräftat ett stort förtroende för honom hos väljarna – fortsatt smekmånad för Gustav Fridolin med andra ord.

Text och foto: Benita Eklund

Klimatskrik med Lena Ek

Miljöminister Lena Ek skriker för mer handling i klimatfrågan. 

Varje dag klockan 12 ljuder ett kraftfullt skrik över centrala Visby. Det är Fältbiologerna som tycker att det bokstavligen är dags att höja rösterna för att få politikerna att ta tag i klimatfrågan. De ”är ledsna och frustrerade över att klimatfrågan inte tas på allvar”.

Arto Kemppainen

- Sedan 2009 har det nästan inte hänt något. Det verkade då som att något var gång men sedan lades locket på. Vi diskuterar men det händer ingenting, säger Arto Kemppainen från Fältbiologerna.

Något motsägelsefullt kan tyckas men i dag fanns även miljöministern Lena Ek bland de skrikande aktivisterna.

Text och foto: Benita Eklund 

Kärnkraftsmotstånd på St Hansskolan

Kärnkraftskritiker möts i ett seminarium i Almedalen.

På St Hansskolan mitt i Visby har Alternativa almedalsveckan tidigare huserat. I år har några ideella föreningar, med Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen i spetsen, satt i hop ett program där framförallt riskerna med kärnkraften belyses. Ett inledande seminarium med titeln Kärnkraften och motståndet, fyller lokalen till sista plats och blir en kraftfull uppstart. En hel del handlar om kopplingen mellan kärnvapnen och kärnkraften.
- Fredsrörelsen måste ta ställning mot kärnkraften, man kan inte blunda längre, säger Ulla Klötzer från Kvinnor för fred Finland.
Men framför allt så rör samtalet hur kärnkraftskritiska krafter ska kunna samordnas och nå större framgång. Ett paraplynätverk, WISE, är till exempel på gång och alla uppmuntras att nyttja sina kanaler, som medlemmar i partier eller organisationer. Aktivisten Martin Smedjeback från Ofog uppmuntrar också till att genom civil olydnad våga ta personliga risker.
- Om man riskerar att hamna i fängelse, då förstår folk att detta är något viktigt.

Hela veckans program hittar du på www.folkkampanjen.se

Text och foto: Benita Eklund 

Miljömagasinet i Almedalen

Över 2000 programpunkter i nytt katalogformat.

  Miljömagasinet är i Almedalen och på bloggen ger vi som tidigare år en bild av hur hållbarhetsfrågorna hävdar sig i konkurrensen. En bläddring i årets 400 sidor tjocka katalog talar om att miljö fortfarande är ett viktigt spår men partiledartalen har hittills rört annat. KD:s Göran Hägglund ägnade en hel del talartid åt att skämta om de andra partierna och utspelen under Kristdemokraternas dag rörde framför allt barnomsorgen. Jimmie Åkesson och SD:s måndag präglades av en flört med de kvinnliga väljarna. Ytterst få väljer i dag SD och med satsningar som ska ge fler rätt till heltid hoppas de ändra på detta.

Men precis som papperstidningen handlar bloggen också om till exempel sociala och ekonomiska frågor. Och förstås alla de människor som arbetar i en hållbar riktning. Mejla gärna benita.eklund@miljomagasinet.se ifall du har tips om aktioner och liknande under almedalsveckan.

En kongress på tvärs med ledningen

Gustav Fridolin på Miljöpartiets kongress i Västerås.

En sammanfattning av MP-kongressen och några nedslag från pappersupplagan finns här.

MP:s ombud kräver förkortad arbetstid

En av kongresshelgens stora debatter var om förkortad arbetstid och när det blev dags för beslut gick en majoritet emot partiledningens förslag, där en preciserad sänkning av normalarbetstiden hade slopats.

Med 169 röster mot 50 visade kongressens ombud att målet med förkortad normalarbetstid är viktigt inom partiet och i enlighet med beslutet ska Miljöpartiet arbeta för sänkt normalarbetstid till 35 timmar i veckan. Partistyrelsen ville i stället satsa på andra sätt att sänka arbetstiden och generellt ge människor mer makt över sin tid, som med friår och utökad föräldraförsäkring.

Kan inte växa oändligt

Carl Schlyter.

Carl Schlyter (MP) höll ett seminarium på ämnet under kongressens sista dag. Han var en bland flera som stod bakom det förslag om förkortad arbetstid som sedermera antogs till Miljöpartiets nya partiprogram. Vi måste arbeta mindre av flera skäl, enligt honom.

- Ett av skälen beror på att det finns en systemgräns. Man kan inte växa i en oändlighet i ett ändligt system.

Alla människor ska få sina absoluta behov tillgodosedda, inleder han. Cirka 100 000-120 000 kronor om året kan täcka de grundläggande behoven som ett hem, mat och kläder. Något över det är en bonus men höga inkomster leder ofta till överkonsumtion.

- När det gäller komparativ konsumtion, prylar som statusmarkörer, ser man en klar frikoppling från den allmänna lyckokänslan.

Bäst i jämlikt samhälle

Efter 1971 har ingen generell arbetstidsförkortning gjorts i Sverige, däremot har till exempel förlängd föräldraförsäkring och en extra semestervecka tillkommit. Och medan arbetslösheten på flera ställen i Europa ökar, arbetar de som har ett arbete alltmer övertid.

- Hade vi tagit ut hälften av våra effektivitetsvinster från 1980 till nu i arbetstidsförkortning hade vi i dag arbetat en 32 timmars arbetsvecka.

Med bland annat energieffektiviseringar, regleringar av marknaden och effektiva styrmedel vill han säkra planetens överlevnad, och minska klassklyftorna. Sänkt skatt för låginkomsttagare medan kapitalstarka får betala mer. Studier påvisar att människor har bättre hälsa i jämlika samhällen.

- Barns psykiska hälsa, tilliten i samhället och oss människor som sociala och kulturella människor har vi inte lyckats utveckla efter 1980.

Beslut på nationell nivå

I Frankrike infördes 35 timmars arbetsvecka år 2000. Att det blev turbulent, förklarar Carl Schlyter delvis med att de valde att göra massiva stimulanser bland annat med en stor sänkning av arbetsgivaravgifter för långtidsarbetslösa.

- Jag vill inte ta Frankrike som exempel för där gjorde man en massiv sänkning, vilket är optimalt om man vill skapa mer jobb. Men det blev två problem, det fanns inte personer redo för jobben och antalet arbetstimmar minskade inte.

Förkortad arbetstid måste vara ett generellt beslut på nationell nivå, understryker Carl Schlyter.

För ett hållbart samhälle måste det globala penningsystemet förändras.

- Vi har i dag ett system som inte kan fungera. Nyckeln är att vi tar ut vår effektivitet, idérikedom, förbättringsförmåga i mer liv. Det är därför jag tycker att kongressens beslut är så oerhört viktigt.

Maximilian Björsten och Charlotte Wester

Foto: Maximilian Björsten