Graffiti i Almedalen

Några almedalsbesökare prövar hur det är att måla med sprayfärg.

Mathias Leveborn och Rossana Dinamarca från Graffitifrämjandet.

Stockholm är sannolikt den stad som gått längst i kampen mot klotter och tillämpar en så kallad nolltolerans mot graffiti. Det har bland annat lett till stängda kurser på Kulturskolan, utställningar som stoppats och stark kritik från många håll, i synnerhet från konstnärer och kulturutövare. Enligt JO kan nolltoleransen strida mot grundlagen och nu ser det ut som att en förändring är på gång. Det menar Rossana Dinamarca och Mathias Leveborn, styrelsemedlemmar i föreningen Graffitifrämjandet, som arbetar för att sprida kunskap och ökad förståelse för graffiti och gatukonst. Ett mål är att alla Sveriges städer ska ha öppna väggar där det är tillåtet för vem som helst att måla. Eftersom detta inte är en realitet i dag försöker de också skapa ytor och tillfällen för konstnärer och intresserade att måla och möta sin publik.

På onsdag hålls ett seminarium här i Visby med titeln ”Hur blir det med nolltoleransen efter valet? Ett samtal i exil”.
- Vi skulle inte kunnat arrangera det i Stockholm. Man får inte ha någon verksamhet som uppmuntrar till graffiti och ett samtal räknas som detta. Därför kallar vi det för ett samtal i exil och har det i Almedalen, säger Mathias Leveborn.
Rossana Dinamarca, som också är riksdagsledamot för Vänsterpartiet, menar att JO:s utlåtande i våras gjort det mer uppenbart att nolltoleransen inte fungerar och menar att uppfattningarna börjar förändras även i det borgerliga blocket.
- Det är en form av censur av en kulturform och det är inget som hör hemma i en demokrati.

Allt fler kommuner öppnar nu upp för lagliga väggar och enligt Rossana Dinamarca finns det inga belägg för att graffiti leder till ökad skadegörelse. Det kan till och med vara tvärtom säger hon och hänvisar till studier som gjorts av Brottsförebyggande rådet.

Text och foto: Benita Eklund

Lena Ek planterar träd för Afrika

Miljöminister Lena Ek har planterat ett träd för Vi-skogen i Afrika.   

Under Almedalsveckan har biståndsorganisationen Vi-skogen ett pågående event där politiker och toppolitiker erbjuds att plantera ett träd vid Sidas mötesplats ”Sverige i Världen”, och ett motsvarande träd kommer även att planteras i Afrika lovar Vi-skogen. Grunden för organisationens arbete är så kallad agroforestry, vilket innebär att träd och grödor planteras tillsammans och de arbetar med att stödja lantbrukare i länderna runt Victoriasjön. Avskogningen i utvecklingsländer är ett erkänt stort problem för både befolkningen, den lokala miljön och det globala klimatet.

Problemen med avskogning i andra länder skapar heller inte några större skiljelinjer i svensk politik. Både sossarnas Stefan Löfven och miljöminister Lena Ek (C) var på plats under måndagen. Senare under veckan bidrar bland annat partiledarna Åsa Romson (MP) och Jonas Sjöstedt (V), lantbruksminister Eskil Erlandsson (C) och Marit Paulsen (FP) till trädplantering i Afrika.

Lena Ek lyfter efter sin planteringsinsats vikten av både jämställdhet och miljöarbete för att lyfta människor ur fattigdom. Hon lyfter även Sverige som ett föredöme med återplantering av den skog som avverkas.

Men när det gäller det svenska skogsbruket som föredöme går meningarna isär. Föreningen Skydda skogen riktade exempelvis nyligen skarp kritik mot regeringen för att de i sin senaste strategi och proposition för biologisk mångfald och ekosystemtjänster endast planerar att skydda ytterligare 0,7 procent av skogsmarken fram till 2020. Strategin röstades igenom i riksdagen förra veckan, med Miljöpartiet och Vänsterpartiet som reserverade sig (röstade emot).

Skydda skogen beskriver ett ekosystemskifte i Sverige där ”varierade artrika naturskogar och gamla bondeskogar har förvandlats till industriåkrar och trädplantager”.

Även WWF var kritiska och kallade förslaget för ett luftslott när det presenterades i mitten av mars.

– Det här var regeringens sista chans under mandatperioden att komma med kraftfulla åtgärder för att nå miljömålen, men tyvärr togs den inte, kommenterade Peter Westman, naturvårdschef på WWF, i ett pressmeddelande.

Det känns ju märkligt att strategin om hållbarhet inte ska gälla i Sverige också. På en direkt fråga om biologisk mångfald i svenska skogar och om mängden träd alltid är det mest viktiga, svarar Lena Ek i Visby:

– I första steget är det det, men det finns alltid förbättringspotential. Där man har avskogning i världen är det viktigt att återplantera, och inte i plantageform utan på ett hållbart sätt.

Text och foto: Sofia Härén

Ont om miljö när Stefan Löfven talar

Antirasism och feminism i Stefan Löfvens almedalstal.

5500 personer samlas för att lyssna, trots kylslaget väder.

Det ihållande regnet upphör till sist och på söndagskvällen fylls parken Almedalen till bredden när 5500 personer lyssnar på Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Det är ett tal präglat av löften. Konkreta sådana, som om max 15 barn per grupp i förskolan och att unga arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Lite lösare i kanterna är de relativa målen om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, en skola bland de fem främsta i EU inom tio år (från plats 22) och att ”inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna”.

Ett löfte rör miljön; inom tio år ska Sverige vara en av världens mest framgångsrika exportörer av klimatsmart ny teknik. Stefan Löfven säger också att ”vi har många innovativa människor, som vill vara med och arbeta för ett hållbart samhälle och skapa de klimatlösningar som världen hungrar efter” och att ”vi ska ta ledningen globalt och visa världen hur det hållbara samhället ska byggas”. Men klimat- och miljöfrågan lyser ändå med sin frånvaro och det inger ringa hopp inför framtiden eftersom vi på scenen har den person (verkar de flesta tyckare ense om här i Almedalen) som kommer leda Sverige efter valet.

Det förvånar också. Det verkar nämligen som att en strategi är just att fånga in det engagemang som bubblar ute i landet, som leder väljarna mot MP, V och FI. Stefan Löfven inleder med att tala om den antirasistiska jättedemonstrationen i Kärrtorp i slutet på förra året och uppmanar också kyrkorna att fortsätta varna för fara när ”hatets hantlangare visar sig”. Han talar också en hel del om jämställdhet och tar hem kvällens största applåd när han slår fast att ”vi ska stoppa undervärderingen av kvinnors arbete”. Men miljöfrågan engagerar ju också många, det visar stödet för Miljöpartiet och den växande omställningsrörelsen.

På väg från parken vid talets slut blir det trångt, det nyttjar Fältbiologerna för en känga mot Socialdemokraterna för vägprojektet Förbifart Stockholm, som av allt fler ses som bakåtsträvande och miljövidrigt:”Tycker du att det är svårt att ta dig fram i Visby? Nu bygger vi Förbifart Almedalen, för dig som vill öka biltrafiken och skippa klimatmålen. Det är vi socialdemokrater som sett till att detta blir av” utropas det.

Än finns dock tid för miljöutspel. Socialdemokraterna har valt en så kallad ”flerstegsraketstrategi” i årets Almedalen. De talar till exempel inte om finansieringen av alla förslag och löften förrän senare i veckan.

En markering för miljön gör också Stefan Löfven och Socialdemokraterna genom sin vidöppna dörr gentemot Miljöpartiet, trots uppenbara konfliktpunkter kring just Förbifart Stockholm, kärnkraften och en rad andra frågor. Samarbetsviljan verkar också besvarad. På första bänk i Almedalen sitter både Åsa Romson och Gustav Fridolin och applåderar glatt. Jonas Sjöstedt och Gudrun Schyman syns inte till.

Text och foto: Benita Eklund

Aktion mot Förbifart Stockholm i samband med Stefan Löfvens tal.

"För dig som vill öka biltrafiken och skippa klimatmålen"
- Sara Vikström Olsson, ordförande Fältbiologerna.

Almedalsveckan är i gång

Det är regnigt och ruggigt i Visby på politikerveckans första dag.

För sjätte året i rad är Miljömagasinet i Almedalen. Som vanligt kommer en rapport i nästa veckas papperstidning men liksom tidigare kan du också följa oss här på bloggen. I år är det valår och 25 000 besökare väntas. Den dystra väderprognosen och en hel söndag av regn ser inte ut att dämpa intresset.

Vi inledde vår Almedalsvecka på LO:s mingel med debatt om klasskillnader. Det var trångt, varmt och fuktigt i den delvis inplastade lokalen men föredömligt nog bjöds det på alkoholfritt bubbel och vegetariska piroger.

På scenen diskuterades den färska LO-rapporten om klass och fritid som visar att arbetare i mycket lägre utsträckning har tillgång till fritidshus eller semesterresor än tjänstemän och att de i lägre utsträckning läser böcker, motionerar och är ute i skogen på sin fritid.

Panelen kommer med några möjliga förklaringar till varför det ser ut så här.

Björn Ferry, som presenteras som OS-medaljör och konstnär, menar att det delvis har att göra med vad du får med dig för vanor hemifrån, men att det förstås också beror på vad du jobbar med.

- En skogshuggare behöver inte gå på gym, påpekar han.

Bloggaren och journalisten Sanna Lundell tycker att det är sjukt att betala dyrt för att gå till en träningslokal för att springa eller göra yoga, när du kan göra det gratis var som helst.

- Det visar att det är konsumtionen vi vill åt, och det är ett tecken på att kapitalismen börjar råda totalt över vårt samhälle.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson påpekar att arbetarrörelsen tidigare var mer aktiv i att främja kultur för alla och han lyfter även att en risk med att människor läser mindre böcker och tidningar är att de får mindre makt i samhället. Han tar projektet ”En bok för alla” som exempel. De har i snart 40 år gett ut böcker för barn och vuxna till låga priser.

- Alliansregeringen drog ner på anslagen och det rörde sig om tio futtiga miljoner, säger han.

Han får applåder från publiken när han säger att med en ny regering blir det nya satsningar på detta.

Text: Benita Eklund och Sofia Härén
Foto: Benita Eklund

Kändistätt, varmt och fuktigt på LO:s mingel.

Sara Yasdanfar, Sanna Lundell, Björn Ferry och Karl-Petter Thorwaldsson pratar klass och fritid.

Feministiska krav från Nordiskt Forum

Drude Dahlerup lämnar över slutdokumentet till jämställdhetsministrarna Solveig Horne, Martha Lund Olsen, Eygló Hardardottír och Maria Arnholm.

20 000 kom till helgens konferens för kvinnors rättigheter och arrangemanget har uppmärksammats av både politiker och medier. Syftet med Nordiskt Forum är dock större än några storslagna dagar på Malmömässan. Under våren har ett dokument arbetats fram av de nordiska kvinnorörelserna, i en öppen process som avslutades under helgen. 63 "feministiska överenskommelser och krav" har samlats under 12 teman. Utgångspunkten är Handlingsplanen från FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 som ställer tydliga krav som de nordiska länderna fortfarande inte lever upp till. Det handlar bland annat om jämställdhetsintegrerade budgetar, rätten till heltid och vikten av att få in ett könsperspektiv i miljöarbetet.

Läs slutdokumentet i sin helhet på: http://nf2014.org

Text och foto: Benita Eklund

Rosa och blått och olikheter mellan könen

Nima Maki, från Sveriges kommuner och landstings monter på mässan.

Sveriges kommuner och landsting hade en stor monter på Nordiskt Forum med en utställning i blått och rosa som bland annat visade upp könsuppdelad statistik. Utställningen Vandra i vår livstrappa – se hur kön skapas, från vaggan till graven, är en del av Sveriges jämställdhetssatsning.

– Tanken är att visa att män och kvinnor har olika levnadsvillkor och att det påverkar hur resurser fördelas, säger Nima Maki. Barnen i förskolan behandlas olika och män och kvinnor får olika behandlingar i vården, vilket också kostar olika mycket.
Nima Maki, som stod i Sveriges kommuner och landstings monter, berättade att en del av jämställdhetssatsningen var att kartlägga situationen. Denna statistik var grunden för att arbeta vidare med nödvändiga åtgärder.
”Det blev en pojke”, stod i stor text på en blå skylt i utställningen. ”Redan innan vi föds börjar omgivningen sortera oss. Exakt hur vi ska vara som tjejer och killar, som kvinnor eller män, beror på kulturen”. Mittemot satt en likadan rosa skylt och längs väggarna fick den intresserade allmänheten ta del av statistik om flickor och pojkar; kopplat till hälsa, arbete och löner, föräldrarskap.

– Kvinnor och män har rätt till likvärdiga resurser och det är en stor del av det kommunala uppdraget, säger han och fortsätter: Vi hoppas också på att visa människor att vi inom kommuner och landsting arbetar normkritiskt, säger han.
Samarbeten med andra samverkansorgan och företag har varit en del av denna satsning. Resultat på ett antal områden; samhällsplanering, vård samt förskola och skola, visades i montern och där gavs exempel på både utmaningar och lösningar.
”Tjejer leker för sig och killar för sig, med olika typer av leksaker. Det begränsar flickors och pojkars valmöjligheter samtidigt som det också innebär att de övar sig på olika färdigheter. På Frejaskolan i Gnesta satsades det på lärares och elevers kunskap om normer. Resultatet var att nästan 80 procent av killarna nådde målet i nian. Det var lika många som tjejerna.”

Statistik visar att kvinnor lever i snitt fyra år och nio månader längre än män.

Endast fem procent av ledsna barn vill prata med sin pappa.

Montern med könsuppdelad statistik, från födsel till ålderdom, var välbesökt.

 Text och foto: Charlotte Wester

Gyllenhammars Moder invigd

Malmö stad passade också på att inviga ett offentligt konstverk vid Malmö Arena i helgen. Mother, som konstverket heter, är både en skulptur och fontän. Ett stort ansikte spränger fram ut jorden, och ur munnen står en kraftig vattenkaskad. Verket ska hjälpa oss att lyfta blicken och se världens oändlighet.

Charlotte Gyllenhammar, konstnären bakom verket, säger i presentationen:
– Mére betyder både hav och moder på franska. Vattnets element står för det ändlösa djupet, det föränderliga, nattliga och kaotiska. Men också för det öppna och möjliga… Ur munnen kommer andningen, språket och sången.

Text och foto: Kerstin Persson-Wester

Jämställdhet betyder lika lön

Gertrud Åström, Sveriges kvinnolobby, modererade en partidebatt om jämställda löner där representanter från samtliga riksdagspartier var närvarande. Publikintresset var större än den bokade salen.

Ett område som avhandlades var rätten till heltid och Gertrud Åström pekade på att just frånvaron av heltid gör att kvinnors löner på sikt blir betydligt sämre än mäns.
– Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden, säger Ylva Johanson, S. Vi måste lagstifta om detta.
Hon jämförde detaljhandeln, som i hög grad har kvinnliga anställda, med byggbranschen, där många män arbetar, och pekade på orimligheten att endast den senare domineras av heltid, tryggare tjänster och högre löner.

Annie Lööf, C, ville inte lagstifta om heltid utan talade om frivillighet och vad hon och till exempel Centerpartiet som arbetsgivare kan göra för att skapa heltidsarbeten.
– Centern måste ta sitt ansvar. Vi är en stor arbetsgivare och jag ska i den utsträckning jag kan alltid erbjuda heltid. Och det gör vi. Men jag tror inte på att lagstifta.
Jonas Sjöstedt, V, tog tillfället i akt och belyste tågstrejken i Skåne, som utlöstes av att Veolia aviserade uppsägningar av 250 personer. Dessa erbjöds att söka om sina arbeten till sämre villkor.

– Det går strejkvakter på tågstationen för att företaget sparkar heltidsanställda för att ta in dem som timanställda. Så ser det ut i Reinfeldts Sverige. Ta bort visstidsanställningar och lagstifta om rätten till heltid, säger Jonas Sjöstedt, vars anförande drog stora applåder.
Åsa Romson, MP, instämde i att heltid borde vara normen, att samhället måste gå före för att etablera denna utveckling och återknöt till Ylva Johanssons resonemang om olikheterna i branscherna.
– Heltid ska vara norm, ja. Men vi tycker inte att det ska vara 40 timmars arbetsvecka.

Jämställdhetsminister Maria Arnholm tryckte på rätten att kvinnor ska kunna försörja sig på sin lön. Från vänster Annie Lööv, C; Ylva Johansson, S; Jonas Sjöstedt, V; Maria Arnholm, FP; och Åsa Romson, MP.

Text och foto: Charlotte Wester

Folkets parad för kvinnors rättigheter

Som en länk mellan konferensen Nordiskt Forum ute på Malmömässan i Hyllie och Feministisk festival i Folkets park gick under lördagskvällen ett 1000-tal människor en praktfull parad för kvinnors rättigheter. ”Folkets parad” som den kallades leddes taktfullt framåt av trumslagare men där fanns också plats för slagord och ramsor; mot sexism och för feminism men en hel del antirasistiska budskap hördes också under vandringen från Malmö konsthall till Folkets park, där en fest tog vid som pågick till klockan tre på natten. Här kan du följa med från uppvärmning till slutstation!

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

 Text och foto: Benita Eklund

Möjligt politiskt maktskifte sätter fokus på feminism

Alexandra Pascalidou

Hur får vi in jämställdhetsaspekter i regeringars budgetarbete och hur följs arbetet med jämställdhet upp? På seminariet Feministisk ekonomi – ekonomisk och social utveckling deltog Agneta Stark, docent i företagsekonomi, Toril Nustad, Kvinnefronten Norge, och Katrín Anna Gudmundsdóttir, Finansministeriet Island. Alexandra Pascalidou modererade.

Inledningsvis ombads samtliga i panelen att beskriva vad som behövs för att jämställdhetsintegrera en stadsbudget. Katrín Anna Gudmundsdóttir lyfte fram att jämställdhetsaspekten måste finnas med i samtliga fyra grundstenar; politisk vilja, kompetens, kvinnors aktiva påverkan och kunskap om infrastrukturen. Hon gav sedan den isländska definitionen på en feminist: ”Du som vet att jämställdhet inte är nådd och som vill arbeta för förändring”.

Sociala sektorn minskar
Toril Nustad menade att löneskillnaderna måste minska och möjligheten till ökad arbetstid för deltidsanställda öka, samt att vi måste slå vakt om den sociala sektorn.
– Offentlig sektor och den sociala servicen är attackerad i Norge och de nordiska länderna, säger hon och fortsatte: Alla måste kunna försörja sig på sin lön. Vi måste ta kampen och göra det tillsammans med de fackliga organisationerna.
På frågan varför satsningen på den sociala sektorn i Norge gått tillbaka trots god ekonomi, svarade hon att IMF sätter press på de nordiska regeringarna att öka privatiseringen för att minska kostnaderna för social service.

Kvinnor drabbas hårdast
Agneta Stark tog upp att de nordiska länderna går mot att stänga landsgränserna och att fler kvinnor behövs i beslutande organ för att bredda perspektiven i politiken.
– De nordiska länderna är sedan tidigare förebilder och vi måste speciellt uppmärksamma denna utveckling, säger hon och fortsatte: För att jämställdhetsintegrera behövs kvinnor i alla nivåer. Det är viktigt att sätta mål men vi måste också kvalitetskontrollera och revidera jämställdhetsmålen ofta. Vi måste ha ett löpande långsiktigt arbete innan kriserna kommer, för när krisen är där vågar ingen politisk ledning ta nya, stora beslut, säger hon.

Satsa på jämställdhet Borg
Erfarenheterna från krisen i Grekland visar att besparingar vid ett krisläge sker på områden som drabbar kvinnor mycket hårt, vilket bekräftades av Alexandra Pascalidou som berättade att hon sett detta med egna ögon.
Agneta Stark påpekade att vi måste kräva att våra politiker läser sina budgetförslag och inte bara ”skriver dem”. Anders Borg, svensk finansminister, hade tidigare på sitt besök på Nordisk Forum fått frågan hur han ansåg att regeringens satsning på jämställdhet passade med att lägga fram ett förslag där fyra av fem konsekvensutredningar visade att kvinnor drabbades negativt. På det svarade han att han inte läst utredningarna. 

Från vänster Toril Nustad, Agneta Stark, Katrín Anna Gudmundsdóttir

Text och foto: Kerstin Persson-Wester

Kärlek, fest och protest

Som ett fristående komplement till Nordiskt forum arrangeras samtidigt Feministisk festival i Folkets park i Malmö. Fokus är ”aktivism, aktivitet, kunskap och kultur” och festivalens slogan lyder ”Kärlek, fest och protest”.

I solen på gräsmattan hänger njutande feminister och i Moriska paviljonen pågår seminarier och workshops. Kvällarna har bland annat bjudit på humor, artister och en talkshow.

Panelsamtal om hur olika grupper kan mötas och förenas i kampen för inflytande i samhället. Men samtalet, som också involverar publiken, kommer också att handla om hur man undviker att cementera maktstrukturer i den egna gruppen.

Sandra Eriksson från Linje 17 mot rasism och Rudy Mengesha från Afrosvenskarnas forum för rättvisa talar med moderatorn Pouran Djampour om social mobilisering.
Ruby Mengesha berättar om den stödpersonverksamhet de har byggt upp, där den som är brottsoffer och traumatiserad kan få hjälp med vardagen. Medan Sandra Eriksson berättar den fascinerande historien om hur de boende i Kärrtorp tog tillbaka makten över sina kvarter, med stöd av cirka 40 000 andra...

Det började med nazistsymboler på lyktstolpar och en man som blivit misshandlad, några boende i området arrangerade en manifestation mot nazism som blev rikskänd när den angreps. Någon vecka senare samlades över 16 000 människor i Kärrtorp för en antirasistisk manifestation. Det hela spred sig över landet i andra stora demonstrationer och ringarna på vattnet har inte tagit slut där. Nya grenar i nätverket kring Linje 17 tillkommer hela tiden, mötesplatser skapas och den 6 september blir det festival ”för full färgprakt”. Sandra Eriksson betonar vikten av att stödja varandra i gruppen och gemensamt skapa trygghet.
- Man måste våga vara antirasister trots hotbilden, säger hon.

Text och foto: Benita Eklund

"Alla politiker måste vara feminister"

Många gemensamma nämnare för Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S).

De kalla händerna från allianshåll vägs allt mer upp av Miljöpartiets varma famn. Det råder inga tvivel om att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ser Miljöpartiet som möjlig samarbetspartner och gårdagens utspel från de båda ekonomisk-politiska talespersonerna Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S) är en uppvisning i samarbetsvilja. På Nordiskt Forum i Malmö ”samtalar de om partiernas respektive förslag” och presenterar gemensamma utgångspunkter för ökad jämställdhet via den ekonomiska politiken. Stötestenarna energifrågan (kärnkraften...), vapenexporten och migrationen kan undvikas i detta sammanhang men det gungar något kring antalet pappamånader där Miljöpartiet vill tredela föräldraförsäkringen (en tredjedel ska tas ut av pappan) medan Socialdemokraterna inte vill binda upp sig vid löften om ytterligare pappamånader. Målet är ett lika uttag, det betonar Magdalena Andersson under presentationen men konkretiserar aldrig de ”andra vägar” som kan finnas att gå.

Ny syn på tillväxt

Några ömma tår i den ekonomiska politiken som inte berörs är de växande krafter inom Miljöpartiet som ifrågasätter tillväxt som mål och söker nya modeller för det ekonomiska systemet i stort. På Miljöpartiets kongress fastslogs till exempel att partiet ska verka för ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt.

Generell arbetstidsförkortning är en annan fråga som många Miljöpartister ser som central i jämställdhetssammanhang men under denna presentation ligger fullt fokus på Socialdemokraternas gamla käpphäst rätten till heltid.

Men det finns också mycket som förenar de två partiernas syn på jämställdheten och ekonomin och på frågan om vi med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vid makten skulle få en jämställdhetsintegrerad statsbudget är svaret ett unisont och rungande Ja.

Stor gemensam sektor

Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de gemensamma powerpointbilderna medan den andre nickar instämmande. Utgångspunkten är en stor gemensam sektor och ett högt skatteuttag. Den offentliga sektorn ska också användas för att driva på utvecklingen på jämställdhetsområdet, genom till exempel en annan rekryteringspolitik och mer jämställda löner. De betonar lönekartläggningar som ett centralt verktyg men lyfter också effekten att fler kvinnor i en bransch får lönerna att sjunka totalt sätt, yrket värderas om.Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de

- Där ser man hur stark den patriarkala strukturen är, säger Magdalena Andersson.
De betonar vikten av att ”få fram nya jobb” Genom satsningar på välfärdssektorn men också genom investeringar för framtiden. De vill underlätta för kvinnors företagande där ett konkret förslag är att använda sig av det statliga riskkapitalet. Kvotering framhålls som ett generellt viktigt verktyg av Per Bolund men även Magdalena Andersson förefaller öppen för förslaget om kvotering till exempel bolagsstyrelser.

Prioritera jämställdhetspolitiken

Ett annat område de lyfter är vikten av att börja tidigt med genuspedagogik och föra in nya tankesätt i utbildningsväsendet och forskningen. Men också i politiken.
- Jämställdhet måste finnas i alla frågor, alla politiker måste vara feminister, säger Magdalena Andersson.
Den ekonomiska politiken måste prioritera jämställdhetspolitiken menar hon och tillägger att det krävs utbildning även på regeringskansliet. Problemet är oftast inte att det saknas riktlinjer, talande fakta och mål och medel för ett jämställt samhälle, men att detta inte finns med när det verkligen gäller.
- Det finns kunskap i statsbudgetens jämställdhetsbilaga men denna integreras inte. I Miljöpartiets budget går två tredjedelar av resurserna till kvinnor, först då kan man börja bryta mönstren. Man måste jobba redan när man lägger förslagen, proaktivt, säger Per Bolund.

Text och foto: Benita Eklund

Hyllningskörer och öronbedövande applåder

Vigdís Finnbogadóttir, Erik Ullenhag och Gudrun Schyman.

Integrationsminister Erik Ullenhag håller ett långt rörande tal om situationen för romer och resande. Och Astrid Johansson imponerar med sin berättelse om hur hon trots kompakt motstånd fick bort en sexistisk målning på sin skola. Vi möter också en riktig tungviktare denna förmiddag i ex-presidenten Vigdis Finnbogadottir, världens första demokratiskt valda kvinnliga stadshuvud. Men programpunkten ”Run the world!” som inleder dag 2 på Nordiskt Forum domineras ändå totalt av Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman och den nyblivna EU-parlamentarikern Soraya Post, och den starka respons de får från den stora publiken.

Feministiskt initiativs EU-parlamentariker Soraya Post.

Soraya Post, som själv har romsk bakgrund, berättar personligt om sin resa till EU-parlamentet som ”en saga”. Hon började lämna utanförskapet för 10-15 år sedan och menar att en nyckel var att medvetet börja tänka på sig själv som jämställd, ”jag är lika bra som du”. Hon berättar om ett sökande efter hur man ska bete sig för att bli hörd; genom att balansera språk, kroppsspråk och kultur, och om en omvärld som sätter upp gränser för hur mycket man får växa och hur mycket man får "sticka ut".

Gudrun Schyman, uppbackad av tv-skärmar vid sidorna av den stora scenen, blickar bakåt mot tider när det gick trögt för partiet och menar att det nu rör sig framåt eftersom de arbetat "systematiskt, organiserat och långsiktigt. Hon tillägger att de fått draghjälp av den växande antirasismen, där många upplever feminismen som en tydlig ideologisk motpol till fascism och rasism.
Och hon talar, till publikens förtjusning, som om allt annat än en valsuccé nu är fullständigt uteslutet.
- Vi går från att försöka påverka dem som har makten till att ta makten, säger hon och berättar att Feministiskt initiativ ska driva politiken mot samarbete och transparens.
- Vi går inte till val med knuten näve utan med öppen hand. Vi går till val med kärlek, vi tror på den mänskliga kraften.

Text och foto: Benita Eklund

Kärnfrågan i energidebatten

Fler kvinnor i beslutande organ för att forma världen
på lika villkor, säger Ewa Larsson.

Ewa Larsson, Gröna Kvinnors ordförande, inledde seminariet med några korta fakta om kärnkraften för att sedan mer ingående peka på sambandet mellan den, det ekonomiska systemet och den patriarkala strukturen.
– Om vi ska utveckla energisektorn har vi inte råd med kärnkraft, som skattefinansieras trots att EU säger att vi inte ska skattesubventionera energisystem.

Gröna kvinnor, en feministiskt partipolitiskt fristående förening, arbetar för att få upp jämställdhet högst på dagordningen. Seminariet på nordiskt forum, Kärnkraft och kärnavfall i ett feministiskt perspektiv, arrangerades tillsammans med Milkas, Miljörörelsens kärnavfallssekretariat.
– Det finns väl inga politiker i dag som säger att de är emot jämställdhet men ändå tränger jämställdheten inte ner i strukturerna, säger Ewa Larsson.

Kärnkraftsindustrin, liksom andra industrier, domineras av män. Fler män än kvinnor arbetar på kärnkraftsanläggningar, män sitter i beslutande positioner och är de största användarna av energi. Undersökningar visar att oavsett inkomst använder män generellt mer energi än kvinnor uppgav Ewa Larsson.
– När vi argumenterar för att stänga kärnkraftverken använder vi oss av flera skäl. Men då får vi höra att vi verkar förvirrade. Vem bestämmer det, säger hon.

Gröna kvinnor arbetar för att få 50/50 i könsbalans i beslutande organ. Jämställda strukturer där minst femtio procent kvinnor medverkar i omställningen och en grön feministisk ekonomi där sociala villkor tillmäts lika stor betydelse som miljö och ekonomi är grunden för ett hållbart samhälle.
– Fler kvinnor behövs, inte för att administrera männens värld utan för att forma världen på lika villkor, säger Ewa Larsson.

I seminariet medverkade också Eva Hallberg, Milkas, som talade om slutförvaret, och Ulla Klötzer, Kvinnor mot Atomkraft Finland, gav sin bild av situationen i Finland och om planerna för ny kärnkraft. Vivianne Gunnarsson modererade. Artikel kommer i nästa nummer av Miljömagasinet.

Eva Hallström, Ewa Larsson, Ulla Klötzer och Vivianne Gunnarsson.

Text och foto: Charlotte Wester

Ösig öppningsfest

Vígdís Finnbogadóttir, världens första valda
kvinnliga statsöverhuvud

Invigningen för Nordiskt Forum i Malmö bjöd bland annat på norska sångerskan Ane Brun och allsång med Kakan Hermansson och Arja Saijonmaa.

Kakan Hermansson, svensk debattör och artist, framförde Dixie Chicks kända sång ”Not ready to make nice” och Arja Saijonmaa, finsk sångerska och FN-ambassadör, ”Högt över havet”. Stämningen var varm och hög, många dansade och sången ljöd i Malmö arena.

Gäst var Vígdís Finnbogadóttir, som förutom att hon var Islands och Europas första kvinnliga president, också var världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud. Med sina 16 år på posten är hon världens längst sittande valda kvinnliga statsöverhuvud.
– Jag är så stolt att mitt Island hade modet att vara först med att välja en kvinnlig president, säger hon.

I sitt anförande tog hon till exempel upp vikten av att kvinnor engagerar sig mer i ekonomin, eftersom det är vad som sätter ramarna för det vardagliga livet. Hennes budskap var att det är viktigt att kvinnor och män arbetar tillsammans för den gemensamma framtiden.
– Med målmedvetenhet och hårt arbete kan vi genomföra en förändring, säger Vígdís Finnbogadóttir.

Golvet skakade när de på invigningsshowen dansade loss
till Ane Brun, Kakan Hermansson och Arja Saijonmaa.

Text och foto: Charlotte Wester

Högt tryck på Nordiskt forum i Malmö

Nu har Nordiskt forum dragit igång i Malmö - det stormöte om kvinnors rättigheter som många hoppas ska ge ny fart åt kvinnorörelsen. Bakom arrangemanget står 200 nordiska kvinnoorganisationer och cirka 15 000 besökare väntas delta.

Det hela är en slags fortsättning på konferenserna i Oslo 1988 och Åbo 1994 och målet är konkreta förslag till de nordiska regeringarna. Hyllas ska också den ”mödosamma kamp som bedrevs av kvinnorörelsen under en tid då kvinnor varken hade rösträtt, blev myndiga eller ansågs arbetsföra utanför hemmet”. Ett annat fokus är att informera om Kvinnokonventionen och handlingsplanen Platform for action från FN-konferensen i Beijing, som allmänt ses som en stor seger i kampen för kvinnors rättigheter.

Den första dagen avslutades för en stund sedan med en välbesökt invigning som föregåtts av både utspel från toppolitiker och sedvanligt myller bland seminariesalar och utställningsmontrar. På senare tid har jämställdhetsfrågorna blivit allt hetare och Feministiskt initiativs skräll i EU-parlamentsvalet, där de fick ett mandat för Soraya Post, har fått allt fler politiker att nervöst rassla fram några förslag på området. Efter konferensens första dag är intrycket att det finns alla möjligheter för Nordiskt forum att bli den kraftsamling för feminismen som arrangörerna hoppas på.

Är du på plats? Fria ex av Miljömagasinet finns i Gröna kvinnors monter A15.

En hel del kultur på programmet, här dansas det tango.

Vind i seglen för Feministiskt initiativ.

Fullt i bänkraderna när professorerna Tiina Rosenberg och Drude Dahlerup talar om kopplingar mellan universitetet och "fältet", Viktigt att fortsätta vara aktivist tycker Tiina Rosenberg men ogillar att många bränner ut sig genom gratisarbete med sådant som egentligen är hela samhällets ansvar.

Mycket kvar att göra inser man efter ett besök i den här montern.

Föredömligt med fri lokaltrafik för alla konferensdeltagare! Hörde åtminstone en som tänkte om från bil till tåg inför morgondagen.

Text och foto: Benita Eklund

En mycket lyckad klimatriksdag

Annika Elmqvist på Klimatriksdagen.

Miljömagasinet är ute på sommarturné och via bloggen kan du följa med. I helgen var vi med när gräsrotsinitiativet Klimatriksdag 2014 blev verklighet. 600 personer deltog när över 200 motioner kokades ner till 7.
Klimatriksdagen i Norrköping är den första i sitt slag och målet är ett större genomslag för klimatfrågan i politiken och valrörelsen.
Annika Elmqvist är en av initiativtagarna men betonar att det är en stor mängd människor som gjort klimatriksdagen möjlig. Hon berättar att de enbart fått positiva reaktioner under helgen.
– Det överträffar alla våra förväntningar, det är så härligt.

Samla folkrörelser
Syftet med klimatriksdagen är att samla folkrörelser för att visa att det finns ett starkt och brett stöd för en snabb omställning till ett hållbart samhälle.
– De som har arbetat med motionerna tycker att det har kommit in så många bra genomtänkta förslag att vi vill ge ut alla i en bok, berättar Annika Elmqvist.
Klimatriksdagen inleddes på fredag eftermiddag med torgmöte och en marsch genom Norrköping fram till De Geer-hallen med ett omfattande kulturprogram. Under lördagen delades deltagarna upp i sju arbetsgrupper för att diskutera och rösta fram de fem bästa eller viktigaste motionerna i varje kategori. Samtidigt pågick flera parallella föreläsningar, workshops och seminarier.

Moderaterna frånvarande
På söndag förmiddag fick alla deltagare rösta fram sju av dessa 35 motioner för att presentera ett prioriterat budskap från Klimatriksdag 2014. Alla motioner lämnades sedan över till inbjudna representanter från riksdagspartierna och deras ungdomsförbund, under stämningsfulla former i Värmekyrkan i Norrköping.
Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna svarade dock på inbjudan trots att de blivit påminda och påringda.
– Det får stå för dem, säger Annika Elmqvist.
För de frånvarande två partierna hålls en varsin tyst minut under överlämningsceremonin.
Centerpartiets representant, Karin Jonsson (oppositionsråd i Norrköping) lovar att lämna över motionerna till sin partikamrat, miljöministern Lena Ek, och berättar att Ek är intresserad av klimatriksdagens beslut.
Socialdemokratiska riksdagsledamoten Sara Karlsson berättar att hon ska låta motionerna ligga till grund för deras klimatarbete framöver och Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm lovar att ta upp motionerna redan dagen efter i Riksdagens debatt om klimatpolitik. Miljöpartiets riksdagsledamot Annika Lillemets tackade även alla närvarande för deras viktiga engagemang.

Större självförtroende
Totalt har över hundra stycken föreningar, organisationer, folkhögskolor, och företag undertecknat Klimatriksdagens gemensamma värdegrund. Exempelvis Naturskyddsföreningen, där både riksstyrelsen och flera lokala kretsar och grupper har skrivit under, Svenska kyrkan, PUSH Sverige och Jordens Vänner. I förra veckan tillkom  bland annat Transportarbetarförbundet och Emmaus Fredriksdal gick under våren in som huvudsponsor för arrangemanget.
– Jag tänker att vi kan få större självförtroende, vi som brinner för de här frågorna. Att känna att vi inte är ensamma, säger Annika Elmqvist. Det har dykt upp folk hela tiden från många olika håll och jag hoppas det kan leda till nya oväntade saker.
Föreningen Klimatriksdag 2014 som skapades enbart för detta ändamål ska läggas ner vid årets slut och Annika Elmqvist menar att engagemanget nu får ta andra former.
– Jag ska vila mig ett tag, har inte planerat in några andra saker ett tag framöver, säger hon och skrattar.
Hon tycker att det är bra att sätta upp delmål för att orka.
– Som att ”Jag gör det här och sedan kan jag känna mig nöjd”. Ett litet steg kan vara väldigt viktigt, och att försöka tänka positivt och entusiasmera människor.  

Text och foto: Sofia Härén

Se alla motionerna på: www.klimatriksdag2014.se
De framröstade motionerna från sju kategorier:
Ekonomi: ”Förändra reglerna för AP-fonderna”
Energi: ”Nya ägardirektiv till Vattenfall”
Infrastruktur: ”Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!”
Konsumtion, mat och livsstil: ”Gör offentlig konsumtion och upphansling klimatsmart”
Påverkan, metoder: ”Utbildning för hållbar utveckling”
Politik 1 – Nationellt och internationellt: ”Genomför klimatberedningens förslag!”
Politik 2 – Klimatpolitik och växthusgaser: ”Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod”

I papperstidningen denna vecka och nästa kommer utförligare rapporter från Klimatriksdagen.