"Alla politiker måste vara feminister"

Många gemensamma nämnare för Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S).

De kalla händerna från allianshåll vägs allt mer upp av Miljöpartiets varma famn. Det råder inga tvivel om att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ser Miljöpartiet som möjlig samarbetspartner och gårdagens utspel från de båda ekonomisk-politiska talespersonerna Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S) är en uppvisning i samarbetsvilja. På Nordiskt Forum i Malmö ”samtalar de om partiernas respektive förslag” och presenterar gemensamma utgångspunkter för ökad jämställdhet via den ekonomiska politiken. Stötestenarna energifrågan (kärnkraften...), vapenexporten och migrationen kan undvikas i detta sammanhang men det gungar något kring antalet pappamånader där Miljöpartiet vill tredela föräldraförsäkringen (en tredjedel ska tas ut av pappan) medan Socialdemokraterna inte vill binda upp sig vid löften om ytterligare pappamånader. Målet är ett lika uttag, det betonar Magdalena Andersson under presentationen men konkretiserar aldrig de ”andra vägar” som kan finnas att gå.

Ny syn på tillväxt

Några ömma tår i den ekonomiska politiken som inte berörs är de växande krafter inom Miljöpartiet som ifrågasätter tillväxt som mål och söker nya modeller för det ekonomiska systemet i stort. På Miljöpartiets kongress fastslogs till exempel att partiet ska verka för ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt.

Generell arbetstidsförkortning är en annan fråga som många Miljöpartister ser som central i jämställdhetssammanhang men under denna presentation ligger fullt fokus på Socialdemokraternas gamla käpphäst rätten till heltid.

Men det finns också mycket som förenar de två partiernas syn på jämställdheten och ekonomin och på frågan om vi med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vid makten skulle få en jämställdhetsintegrerad statsbudget är svaret ett unisont och rungande Ja.

Stor gemensam sektor

Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de gemensamma powerpointbilderna medan den andre nickar instämmande. Utgångspunkten är en stor gemensam sektor och ett högt skatteuttag. Den offentliga sektorn ska också användas för att driva på utvecklingen på jämställdhetsområdet, genom till exempel en annan rekryteringspolitik och mer jämställda löner. De betonar lönekartläggningar som ett centralt verktyg men lyfter också effekten att fler kvinnor i en bransch får lönerna att sjunka totalt sätt, yrket värderas om.Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de

- Där ser man hur stark den patriarkala strukturen är, säger Magdalena Andersson.
De betonar vikten av att ”få fram nya jobb” Genom satsningar på välfärdssektorn men också genom investeringar för framtiden. De vill underlätta för kvinnors företagande där ett konkret förslag är att använda sig av det statliga riskkapitalet. Kvotering framhålls som ett generellt viktigt verktyg av Per Bolund men även Magdalena Andersson förefaller öppen för förslaget om kvotering till exempel bolagsstyrelser.

Prioritera jämställdhetspolitiken

Ett annat område de lyfter är vikten av att börja tidigt med genuspedagogik och föra in nya tankesätt i utbildningsväsendet och forskningen. Men också i politiken.
- Jämställdhet måste finnas i alla frågor, alla politiker måste vara feminister, säger Magdalena Andersson.
Den ekonomiska politiken måste prioritera jämställdhetspolitiken menar hon och tillägger att det krävs utbildning även på regeringskansliet. Problemet är oftast inte att det saknas riktlinjer, talande fakta och mål och medel för ett jämställt samhälle, men att detta inte finns med när det verkligen gäller.
- Det finns kunskap i statsbudgetens jämställdhetsbilaga men denna integreras inte. I Miljöpartiets budget går två tredjedelar av resurserna till kvinnor, först då kan man börja bryta mönstren. Man måste jobba redan när man lägger förslagen, proaktivt, säger Per Bolund.

Text och foto: Benita Eklund