Kärlek, fest och protest

Som ett fristående komplement till Nordiskt forum arrangeras samtidigt Feministisk festival i Folkets park i Malmö. Fokus är ”aktivism, aktivitet, kunskap och kultur” och festivalens slogan lyder ”Kärlek, fest och protest”.

I solen på gräsmattan hänger njutande feminister och i Moriska paviljonen pågår seminarier och workshops. Kvällarna har bland annat bjudit på humor, artister och en talkshow.

Panelsamtal om hur olika grupper kan mötas och förenas i kampen för inflytande i samhället. Men samtalet, som också involverar publiken, kommer också att handla om hur man undviker att cementera maktstrukturer i den egna gruppen.

Sandra Eriksson från Linje 17 mot rasism och Rudy Mengesha från Afrosvenskarnas forum för rättvisa talar med moderatorn Pouran Djampour om social mobilisering.
Ruby Mengesha berättar om den stödpersonverksamhet de har byggt upp, där den som är brottsoffer och traumatiserad kan få hjälp med vardagen. Medan Sandra Eriksson berättar den fascinerande historien om hur de boende i Kärrtorp tog tillbaka makten över sina kvarter, med stöd av cirka 40 000 andra...

Det började med nazistsymboler på lyktstolpar och en man som blivit misshandlad, några boende i området arrangerade en manifestation mot nazism som blev rikskänd när den angreps. Någon vecka senare samlades över 16 000 människor i Kärrtorp för en antirasistisk manifestation. Det hela spred sig över landet i andra stora demonstrationer och ringarna på vattnet har inte tagit slut där. Nya grenar i nätverket kring Linje 17 tillkommer hela tiden, mötesplatser skapas och den 6 september blir det festival ”för full färgprakt”. Sandra Eriksson betonar vikten av att stödja varandra i gruppen och gemensamt skapa trygghet.
- Man måste våga vara antirasister trots hotbilden, säger hon.

Text och foto: Benita Eklund

"Alla politiker måste vara feminister"

Många gemensamma nämnare för Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S).

De kalla händerna från allianshåll vägs allt mer upp av Miljöpartiets varma famn. Det råder inga tvivel om att Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ser Miljöpartiet som möjlig samarbetspartner och gårdagens utspel från de båda ekonomisk-politiska talespersonerna Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S) är en uppvisning i samarbetsvilja. På Nordiskt Forum i Malmö ”samtalar de om partiernas respektive förslag” och presenterar gemensamma utgångspunkter för ökad jämställdhet via den ekonomiska politiken. Stötestenarna energifrågan (kärnkraften...), vapenexporten och migrationen kan undvikas i detta sammanhang men det gungar något kring antalet pappamånader där Miljöpartiet vill tredela föräldraförsäkringen (en tredjedel ska tas ut av pappan) medan Socialdemokraterna inte vill binda upp sig vid löften om ytterligare pappamånader. Målet är ett lika uttag, det betonar Magdalena Andersson under presentationen men konkretiserar aldrig de ”andra vägar” som kan finnas att gå.

Ny syn på tillväxt

Några ömma tår i den ekonomiska politiken som inte berörs är de växande krafter inom Miljöpartiet som ifrågasätter tillväxt som mål och söker nya modeller för det ekonomiska systemet i stort. På Miljöpartiets kongress fastslogs till exempel att partiet ska verka för ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt.

Generell arbetstidsförkortning är en annan fråga som många Miljöpartister ser som central i jämställdhetssammanhang men under denna presentation ligger fullt fokus på Socialdemokraternas gamla käpphäst rätten till heltid.

Men det finns också mycket som förenar de två partiernas syn på jämställdheten och ekonomin och på frågan om vi med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vid makten skulle få en jämställdhetsintegrerad statsbudget är svaret ett unisont och rungande Ja.

Stor gemensam sektor

Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de gemensamma powerpointbilderna medan den andre nickar instämmande. Utgångspunkten är en stor gemensam sektor och ett högt skatteuttag. Den offentliga sektorn ska också användas för att driva på utvecklingen på jämställdhetsområdet, genom till exempel en annan rekryteringspolitik och mer jämställda löner. De betonar lönekartläggningar som ett centralt verktyg men lyfter också effekten att fler kvinnor i en bransch får lönerna att sjunka totalt sätt, yrket värderas om.Per Bolund och Magdalena Andersson har listat en rad mål och åtgärder och turas om att kommentera de

- Där ser man hur stark den patriarkala strukturen är, säger Magdalena Andersson.
De betonar vikten av att ”få fram nya jobb” Genom satsningar på välfärdssektorn men också genom investeringar för framtiden. De vill underlätta för kvinnors företagande där ett konkret förslag är att använda sig av det statliga riskkapitalet. Kvotering framhålls som ett generellt viktigt verktyg av Per Bolund men även Magdalena Andersson förefaller öppen för förslaget om kvotering till exempel bolagsstyrelser.

Prioritera jämställdhetspolitiken

Ett annat område de lyfter är vikten av att börja tidigt med genuspedagogik och föra in nya tankesätt i utbildningsväsendet och forskningen. Men också i politiken.
- Jämställdhet måste finnas i alla frågor, alla politiker måste vara feminister, säger Magdalena Andersson.
Den ekonomiska politiken måste prioritera jämställdhetspolitiken menar hon och tillägger att det krävs utbildning även på regeringskansliet. Problemet är oftast inte att det saknas riktlinjer, talande fakta och mål och medel för ett jämställt samhälle, men att detta inte finns med när det verkligen gäller.
- Det finns kunskap i statsbudgetens jämställdhetsbilaga men denna integreras inte. I Miljöpartiets budget går två tredjedelar av resurserna till kvinnor, först då kan man börja bryta mönstren. Man måste jobba redan när man lägger förslagen, proaktivt, säger Per Bolund.

Text och foto: Benita Eklund

Hyllningskörer och öronbedövande applåder

Vigdís Finnbogadóttir, Erik Ullenhag och Gudrun Schyman.

Integrationsminister Erik Ullenhag håller ett långt rörande tal om situationen för romer och resande. Och Astrid Johansson imponerar med sin berättelse om hur hon trots kompakt motstånd fick bort en sexistisk målning på sin skola. Vi möter också en riktig tungviktare denna förmiddag i ex-presidenten Vigdis Finnbogadottir, världens första demokratiskt valda kvinnliga stadshuvud. Men programpunkten ”Run the world!” som inleder dag 2 på Nordiskt Forum domineras ändå totalt av Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman och den nyblivna EU-parlamentarikern Soraya Post, och den starka respons de får från den stora publiken.

Feministiskt initiativs EU-parlamentariker Soraya Post.

Soraya Post, som själv har romsk bakgrund, berättar personligt om sin resa till EU-parlamentet som ”en saga”. Hon började lämna utanförskapet för 10-15 år sedan och menar att en nyckel var att medvetet börja tänka på sig själv som jämställd, ”jag är lika bra som du”. Hon berättar om ett sökande efter hur man ska bete sig för att bli hörd; genom att balansera språk, kroppsspråk och kultur, och om en omvärld som sätter upp gränser för hur mycket man får växa och hur mycket man får "sticka ut".

Gudrun Schyman, uppbackad av tv-skärmar vid sidorna av den stora scenen, blickar bakåt mot tider när det gick trögt för partiet och menar att det nu rör sig framåt eftersom de arbetat "systematiskt, organiserat och långsiktigt. Hon tillägger att de fått draghjälp av den växande antirasismen, där många upplever feminismen som en tydlig ideologisk motpol till fascism och rasism.
Och hon talar, till publikens förtjusning, som om allt annat än en valsuccé nu är fullständigt uteslutet.
- Vi går från att försöka påverka dem som har makten till att ta makten, säger hon och berättar att Feministiskt initiativ ska driva politiken mot samarbete och transparens.
- Vi går inte till val med knuten näve utan med öppen hand. Vi går till val med kärlek, vi tror på den mänskliga kraften.

Text och foto: Benita Eklund

Kärnfrågan i energidebatten

Fler kvinnor i beslutande organ för att forma världen
på lika villkor, säger Ewa Larsson.

Ewa Larsson, Gröna Kvinnors ordförande, inledde seminariet med några korta fakta om kärnkraften för att sedan mer ingående peka på sambandet mellan den, det ekonomiska systemet och den patriarkala strukturen.
– Om vi ska utveckla energisektorn har vi inte råd med kärnkraft, som skattefinansieras trots att EU säger att vi inte ska skattesubventionera energisystem.

Gröna kvinnor, en feministiskt partipolitiskt fristående förening, arbetar för att få upp jämställdhet högst på dagordningen. Seminariet på nordiskt forum, Kärnkraft och kärnavfall i ett feministiskt perspektiv, arrangerades tillsammans med Milkas, Miljörörelsens kärnavfallssekretariat.
– Det finns väl inga politiker i dag som säger att de är emot jämställdhet men ändå tränger jämställdheten inte ner i strukturerna, säger Ewa Larsson.

Kärnkraftsindustrin, liksom andra industrier, domineras av män. Fler män än kvinnor arbetar på kärnkraftsanläggningar, män sitter i beslutande positioner och är de största användarna av energi. Undersökningar visar att oavsett inkomst använder män generellt mer energi än kvinnor uppgav Ewa Larsson.
– När vi argumenterar för att stänga kärnkraftverken använder vi oss av flera skäl. Men då får vi höra att vi verkar förvirrade. Vem bestämmer det, säger hon.

Gröna kvinnor arbetar för att få 50/50 i könsbalans i beslutande organ. Jämställda strukturer där minst femtio procent kvinnor medverkar i omställningen och en grön feministisk ekonomi där sociala villkor tillmäts lika stor betydelse som miljö och ekonomi är grunden för ett hållbart samhälle.
– Fler kvinnor behövs, inte för att administrera männens värld utan för att forma världen på lika villkor, säger Ewa Larsson.

I seminariet medverkade också Eva Hallberg, Milkas, som talade om slutförvaret, och Ulla Klötzer, Kvinnor mot Atomkraft Finland, gav sin bild av situationen i Finland och om planerna för ny kärnkraft. Vivianne Gunnarsson modererade. Artikel kommer i nästa nummer av Miljömagasinet.

Eva Hallström, Ewa Larsson, Ulla Klötzer och Vivianne Gunnarsson.

Text och foto: Charlotte Wester

Ösig öppningsfest

Vígdís Finnbogadóttir, världens första valda
kvinnliga statsöverhuvud

Invigningen för Nordiskt Forum i Malmö bjöd bland annat på norska sångerskan Ane Brun och allsång med Kakan Hermansson och Arja Saijonmaa.

Kakan Hermansson, svensk debattör och artist, framförde Dixie Chicks kända sång ”Not ready to make nice” och Arja Saijonmaa, finsk sångerska och FN-ambassadör, ”Högt över havet”. Stämningen var varm och hög, många dansade och sången ljöd i Malmö arena.

Gäst var Vígdís Finnbogadóttir, som förutom att hon var Islands och Europas första kvinnliga president, också var världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud. Med sina 16 år på posten är hon världens längst sittande valda kvinnliga statsöverhuvud.
– Jag är så stolt att mitt Island hade modet att vara först med att välja en kvinnlig president, säger hon.

I sitt anförande tog hon till exempel upp vikten av att kvinnor engagerar sig mer i ekonomin, eftersom det är vad som sätter ramarna för det vardagliga livet. Hennes budskap var att det är viktigt att kvinnor och män arbetar tillsammans för den gemensamma framtiden.
– Med målmedvetenhet och hårt arbete kan vi genomföra en förändring, säger Vígdís Finnbogadóttir.

Golvet skakade när de på invigningsshowen dansade loss
till Ane Brun, Kakan Hermansson och Arja Saijonmaa.

Text och foto: Charlotte Wester

Högt tryck på Nordiskt forum i Malmö

Nu har Nordiskt forum dragit igång i Malmö - det stormöte om kvinnors rättigheter som många hoppas ska ge ny fart åt kvinnorörelsen. Bakom arrangemanget står 200 nordiska kvinnoorganisationer och cirka 15 000 besökare väntas delta.

Det hela är en slags fortsättning på konferenserna i Oslo 1988 och Åbo 1994 och målet är konkreta förslag till de nordiska regeringarna. Hyllas ska också den ”mödosamma kamp som bedrevs av kvinnorörelsen under en tid då kvinnor varken hade rösträtt, blev myndiga eller ansågs arbetsföra utanför hemmet”. Ett annat fokus är att informera om Kvinnokonventionen och handlingsplanen Platform for action från FN-konferensen i Beijing, som allmänt ses som en stor seger i kampen för kvinnors rättigheter.

Den första dagen avslutades för en stund sedan med en välbesökt invigning som föregåtts av både utspel från toppolitiker och sedvanligt myller bland seminariesalar och utställningsmontrar. På senare tid har jämställdhetsfrågorna blivit allt hetare och Feministiskt initiativs skräll i EU-parlamentsvalet, där de fick ett mandat för Soraya Post, har fått allt fler politiker att nervöst rassla fram några förslag på området. Efter konferensens första dag är intrycket att det finns alla möjligheter för Nordiskt forum att bli den kraftsamling för feminismen som arrangörerna hoppas på.

Är du på plats? Fria ex av Miljömagasinet finns i Gröna kvinnors monter A15.

En hel del kultur på programmet, här dansas det tango.

Vind i seglen för Feministiskt initiativ.

Fullt i bänkraderna när professorerna Tiina Rosenberg och Drude Dahlerup talar om kopplingar mellan universitetet och "fältet", Viktigt att fortsätta vara aktivist tycker Tiina Rosenberg men ogillar att många bränner ut sig genom gratisarbete med sådant som egentligen är hela samhällets ansvar.

Mycket kvar att göra inser man efter ett besök i den här montern.

Föredömligt med fri lokaltrafik för alla konferensdeltagare! Hörde åtminstone en som tänkte om från bil till tåg inför morgondagen.

Text och foto: Benita Eklund

En mycket lyckad klimatriksdag

Annika Elmqvist på Klimatriksdagen.

Miljömagasinet är ute på sommarturné och via bloggen kan du följa med. I helgen var vi med när gräsrotsinitiativet Klimatriksdag 2014 blev verklighet. 600 personer deltog när över 200 motioner kokades ner till 7.
Klimatriksdagen i Norrköping är den första i sitt slag och målet är ett större genomslag för klimatfrågan i politiken och valrörelsen.
Annika Elmqvist är en av initiativtagarna men betonar att det är en stor mängd människor som gjort klimatriksdagen möjlig. Hon berättar att de enbart fått positiva reaktioner under helgen.
– Det överträffar alla våra förväntningar, det är så härligt.

Samla folkrörelser
Syftet med klimatriksdagen är att samla folkrörelser för att visa att det finns ett starkt och brett stöd för en snabb omställning till ett hållbart samhälle.
– De som har arbetat med motionerna tycker att det har kommit in så många bra genomtänkta förslag att vi vill ge ut alla i en bok, berättar Annika Elmqvist.
Klimatriksdagen inleddes på fredag eftermiddag med torgmöte och en marsch genom Norrköping fram till De Geer-hallen med ett omfattande kulturprogram. Under lördagen delades deltagarna upp i sju arbetsgrupper för att diskutera och rösta fram de fem bästa eller viktigaste motionerna i varje kategori. Samtidigt pågick flera parallella föreläsningar, workshops och seminarier.

Moderaterna frånvarande
På söndag förmiddag fick alla deltagare rösta fram sju av dessa 35 motioner för att presentera ett prioriterat budskap från Klimatriksdag 2014. Alla motioner lämnades sedan över till inbjudna representanter från riksdagspartierna och deras ungdomsförbund, under stämningsfulla former i Värmekyrkan i Norrköping.
Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna svarade dock på inbjudan trots att de blivit påminda och påringda.
– Det får stå för dem, säger Annika Elmqvist.
För de frånvarande två partierna hålls en varsin tyst minut under överlämningsceremonin.
Centerpartiets representant, Karin Jonsson (oppositionsråd i Norrköping) lovar att lämna över motionerna till sin partikamrat, miljöministern Lena Ek, och berättar att Ek är intresserad av klimatriksdagens beslut.
Socialdemokratiska riksdagsledamoten Sara Karlsson berättar att hon ska låta motionerna ligga till grund för deras klimatarbete framöver och Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm lovar att ta upp motionerna redan dagen efter i Riksdagens debatt om klimatpolitik. Miljöpartiets riksdagsledamot Annika Lillemets tackade även alla närvarande för deras viktiga engagemang.

Större självförtroende
Totalt har över hundra stycken föreningar, organisationer, folkhögskolor, och företag undertecknat Klimatriksdagens gemensamma värdegrund. Exempelvis Naturskyddsföreningen, där både riksstyrelsen och flera lokala kretsar och grupper har skrivit under, Svenska kyrkan, PUSH Sverige och Jordens Vänner. I förra veckan tillkom  bland annat Transportarbetarförbundet och Emmaus Fredriksdal gick under våren in som huvudsponsor för arrangemanget.
– Jag tänker att vi kan få större självförtroende, vi som brinner för de här frågorna. Att känna att vi inte är ensamma, säger Annika Elmqvist. Det har dykt upp folk hela tiden från många olika håll och jag hoppas det kan leda till nya oväntade saker.
Föreningen Klimatriksdag 2014 som skapades enbart för detta ändamål ska läggas ner vid årets slut och Annika Elmqvist menar att engagemanget nu får ta andra former.
– Jag ska vila mig ett tag, har inte planerat in några andra saker ett tag framöver, säger hon och skrattar.
Hon tycker att det är bra att sätta upp delmål för att orka.
– Som att ”Jag gör det här och sedan kan jag känna mig nöjd”. Ett litet steg kan vara väldigt viktigt, och att försöka tänka positivt och entusiasmera människor.  

Text och foto: Sofia Härén

Se alla motionerna på: www.klimatriksdag2014.se
De framröstade motionerna från sju kategorier:
Ekonomi: ”Förändra reglerna för AP-fonderna”
Energi: ”Nya ägardirektiv till Vattenfall”
Infrastruktur: ”Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!”
Konsumtion, mat och livsstil: ”Gör offentlig konsumtion och upphansling klimatsmart”
Påverkan, metoder: ”Utbildning för hållbar utveckling”
Politik 1 – Nationellt och internationellt: ”Genomför klimatberedningens förslag!”
Politik 2 – Klimatpolitik och växthusgaser: ”Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod”

I papperstidningen denna vecka och nästa kommer utförligare rapporter från Klimatriksdagen.